Regeringen har tillsatt en utredning med förslag på förändringar i paragrafen

Allt om paragraf 28

Historien bakom paragraf 28 i jaktförordningen

1987– grundregeln införs. Varg (rovdjur) fick skjutas endast om angrepp redan skett på tamdjur. Man fick i princip inte förebygga, bara avliva efter skada vilket gav ett snävt utrymme att agera.

Läs också: Stigs fällda varg och fängelsestraff ändrade lagen

2006– förebyggande skydd på prov. Tamdjursägare tilläts skjuta rovdjur som var på väg att angripa djur, men regeln gällde då enbart inom inhägnat område. Man fick alltså börja skjuta rovdjur innan angrepp skett och inte bara efter. Det krävdes dock att man först försökte skrämma bort rovdjuret.

2007 - Jakthundar under jakt. Efter kritik om att skyddet inte räckte för hundar under jakt eller djur i lösdrift (som fäbodbruk), infördes ett nytt tvåårigt försök.Det var först nu man fick rätt att döda ett rovdjur för att skydda tamdjur även utanför hägn, förutsatt att ett angrepp var omedelbart förestående.

2009 – permanent lag. Reglerna från 2006- 2007 permanentas och skrivs tydligare. Även annan än tamdjurets ägare/vårdare kan nu genomföra skyddsjakt på uppdrag. Innan 2009 var rätten strikt knuten till den som ägde eller vårdade djuret. Viss möjlighet att agera även på annans jaktområde i skyddssituationer.

2013 – administration ändras. En ändring infördes som förtydligade kraven på att den som skjutit ett rovdjur enligt paragraf 28 snarast måste anmäla detta till Länsstyrelsen i stället för till polisen.

2021 – tekniska justeringar. Förtydligades att skyddsjakt enligt paragraf 28 inte ska skapa några särskilda avgiftskrav eller administrativa avgifter i efterhand.

2026-Förändingar utreds. Regeringen tillsätter en utredning som ska föreslå: 

  • hur möjligheterna enligt 28–28 b §§ jaktförordningen att döda varg för att skydda hundar som används vid jakt kan utökas,

  • hur förutsättningarna för att skydda tamdjur enligt 28–28 b §§ jakt-förordningen i övrigt kan förbättras, och

  • författningsändringar som i övrigt bedöms nödvändiga.


Så lyder paragraf 28

”28 § Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp, får åtgärder vidtas för att skrämma bort rovdjuret.

Rovdjur som avses i första stycket får dödas av ett tamdjurs ägare eller vårdare för att skydda tamdjuret 1. när rovdjuret angriper och skadar tamdjuret eller om det är uppenbart att ett sådant angrepp är omedelbart förestående, 2. om det finns skälig anledning att befara ett angrepp på tamdjuret och dödandet sker i omedelbar anslutning till att rovdjuret har angripit och skadat eller dödat tamdjur, eller 3. om rovdjuret befinner sig inom inhägnat område avsett för skötsel av tamdjuret och det finns skälig anledning att befara ett angrepp där.

Rovdjuret får bara dödas när det inte går att skrämma bort rovdjuret eller på något annat lämpligt sätt avbryta eller avvärja angreppet.

Åtgärder enligt andra stycket 3 får, när det gäller lo, vidtas även för att skydda vilt som hålls i vilthägn eller liknande anläggning enligt 41 a §. Förordning (2009:310).

28 a § Åtgärder enligt 28 § andra-fjärde styckena får även vidtas av annan som handlar på uppdrag av ägaren eller vårdaren för att skydda jakthund som används i jaktlag, tamdjur som befinner sig inom inhägnat område avsett för skötsel av tamdjuret eller vilt som hålls i vilthägn eller liknande anläggning enligt 41 a §.

Detsamma gäller när uppdrag saknas men den som vidtar åtgärden har skälig anledning att anta att ett sådant skulle ha lämnats om det funnits möjlighet till det. Förordning (2009:310).

28 b § Åtgärder enligt 28 och 28 a §§ får vidtas på någon annans jaktområde och trots bestämmelserna i 9 §. Inom nationalparker är sådan jakt endast tillåten för att förhindra angrepp på ren. Förordning (2021:334).

28 c § Naturvårdsverket ska fortlöpande bedöma om möjligheten att döda rovdjur med stöd av 28 § andra-fjärde styckena och 28 a § försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde eller annars används i stor omfattning. Om Naturvårdsverket bedömer att så är fallet ska verket genast anmäla detta till regeringen. Förordning (2009:310).

28 d § Den som i fall som avses i 28-28 b §§ har dödat ett djur ska snarast möjligt anmäla händelsen till länsstyrelsen. Djuret får inte flyttas utan medgivande från länsstyrelsen.

Länsstyrelsen ska anmäla händelsen till Polismyndigheten, om det finns misstanke om brott. Förordning (2014:1232).”