Jägareförbundet slår vakt om både älgstammen och löshundsjakten.

Debatt: Jägareförbundet kräver kortare älgjakt och lagstadgat brunstuppehåll

Nedkortad älgjakt och lagstadgat brunstuppehåll. Det kräver Jägareförbundet, meddelar ordförandena i förbundets fyra nordligaste län, i den här debattartikeln.

Älgen är en nationalsymbol. Våra medlemmar har sagt sitt och är mycket tydliga, den svenska älgförvaltningen behöver ses över!

Nu ett år efter vi gjorde det uttalandet har vi kommit betydligt längre och är mer konkreta än vad vi var då. Genom ett omfattande förankringsarbete hos våra medlemmar, jaktvårdskretsar och länsföreningar är vi rörande överens om att, jakttiden på älg är alldeles för väl tilltagen och brunstuppehållet ska vara lagstadgat.

Jaktstopp 31 december

Resultatet av detta förankringsarbete utmynnade i det förslag som Naturvårdsverket fått från Svenska Jägareförbundet i den nu pågående jakttidsprocessen. Jakttiden skall kortas ner och avslutas 31 december och därigenom inte utsätta älgen, och inte minst de dräktiga korna, för påfrestningar under den period när de behöver hushålla med energiresurserna. 

Förslaget innehåller också ett lagstadgat brunstuppehåll där respektive länsstyrelse, inom vissa ramar, själva kan besluta när detta skall inträffa utifrån lokala biologiska förutsättningar allt för att minska störningen under brunstperioden.

Under förankringsarbetet är det ingen som framställt att förslagen på något sätt skulle försvåra arbetet i att uppnå önskat jaktresultat. Utifrån de konkreta och väl underbyggda förslag som vi presenterat vill vi uppmana beslutsfattarna att man tar till sig av dessa och föreslår för regeringen om en kortad jakttid och lagstadgat brunstuppehåll på älg.

Etik och acceptans för jakt

Vi tillåter oss inte tumma på etiken, den skall alltid sättas i första rummet. Jägareförbundet är tydliga i våra etiska riktlinjer, vi respekterar viltet, naturen och samhället. I vår ändamålsparagraf står det tydligt att vi ska arbeta för en långsiktig och hållbar jakt bedriven utifrån goda kunskaper om viltförvaltning och med hög etik. Vi har idag en stor acceptans för jakt vilken vi också värnar om. Jägareförbundet har via undersökningar utförda av Kantar/sifo under många år mätt acceptansen för jakt, och under de senaste fem decennierna har denna ökat från cirka 70 till 88 procent, vårt mål är att denna skall öka ytterligare och en stor bidragande faktor till detta är hur vi som jägare agerar och syns i samhället.

Vi ska se älgen som en resurs inte en belastning.

Slå vakt om löshundsjakt

Förvaltningen av vår gemensamma älgstam måste ha som mål att bibehålla älgen som en naturlig del i den svenska naturen. Älgen är en viktig del av självhushållet i landet och av stor betydelse för många människors livskvalitet, både för jägare och de som inte jagar. Vi måste också slå vakt om den urgamla kulturen med löshundsjakt.

Älgjakten är unik i Sverige och grunden för hur den svenska viltförvaltningen är uppbyggd. För att nå alla de mål som man önskar måste detta ske i nära samförstånd och på lokal nivå. Om man lokalt inte kan påverka de mål som sätts kommer planerna aldrig att bli accepterade eller uppnådda. Den lokala förvaltningen i reell mening måste få ett genomslag i framtidens älgförvaltning

Vi jägare tar vårt ansvar, är tjänstemän och politiker beredda att göra samma sak?

Jägareförbunden Mitt Norrland, Västerbotten, Norrbotten

Gun Fahlander, Jämtland

Calle Franklin. Västerbotten 

Daniel Widman, Norrbotten

Gör din röst hörd!

Vad tycker du? Skicka din debattartikel till redaktionen@jaktjournalen.se

Glöm inte att uppge dina kontaktuppgifter.