Del 1

Alla riksdagspartier har fått frågan om hur de vill göra med paragraf 28.

Riksdagsvalet: Paragraf 28

Så tycker partierna

Söndag den 13 september är det dags att gå till valurnorna och lägga din röst på det parti och politiker som bäst företräder dina åsikter. Jaktjournalens bevakning handlar om en enda sak: jakten.

Vi har ställt sex frågor om jakt till riksdagspartierna.  Här är del 1.

Val 2026

Så vill partierna förändra paragraf 28

Ska en hundägare kunna ingripa tidigare när ett rovdjur hotar hunden? Jaktjournalen har frågat samtliga riksdagspartier om paragraf 28 i jaktförordningen. Svaren visar tydliga skillnader – från krav på förändring och förenkling till att dagens bestämmelse ska vara kvar.

Kajsa Fredholm

Vänsterpartiet

Kajsa Fredholm

Vi har inte föreslagit några förändringar.

Emma Nohrén

Miljöpartiet

Emma Nohrén

Vi delar den analys som både myndigheter och utredningar lagt fram de senaste åren, att det kan finnas behov av ytterligare vägledning från ansvarig myndighet kring hur regelverket ska tolkas i olika situationer. Det kan vara svårt för en enskild att under en situation med ett potentiellt förestående rovdjursangrepp på tamdjur, där händelseutvecklingen kan gå snabbt, veta hur paragraf 28 ska tolkas. Det bör i sammanhanget påpekas att trösklarna för skyddsjakt nyligen har sänkts. Samtidigt ökar den illegala jakten och det är viktigt att paragraf 28 inte missbrukas så att förtroendet upprätthålls.

Tomas Kronståhl

Socialdemokraterna

Tomas Kronståhl

Vi vill förändra och förenkla möjligheterna för skyddsjakt på varg. Vi vill ha en skyddsjakt på eget initiativ för att möjliggöra för tamboskapsägare och jägare att freda sina får eller jakthundar innan olyckan har skett.

Helena Lindahl

Centerpartiet

Helena Lindahl

Paragraf 28 håller för närvarande på att ses över i en utredning och Centerpartiet välkomnar förslag som innebär ett tydligare regelverk för att skydda hundar och tamdjur mot rovdjursangrepp. Vi tycker att det är självklart att tamdjursägare ska kunna skydda sina djur från att bli dödade. Även jägare med löst springande hundar ska kunna känna den tryggheten. Eftersom paragraf 28 endast är tänkt som ett komplement till skyddsjakt och ska användas för akuta lägen där beslut inte hinner fattas, så behöver vi även verka för en förenklad skyddsjakt i Sverige, särskilt som regeringen misslyckats med att få ner vargstammen till en lägre nivå.

Elin Nilsson

Liberalerna

Elin Nilsson

Lagen måste formuleras så att man har en verklig rätt att freda sina djur! Den som agerar för att skydda sin hund eller sina tamdjur måste kunna veta på förhand var gränsen går, så att en hederlig människa inte behöver oroa sig för att bli åtalad. Därför har Liberalerna tillsammans med våra samarbetspartier gett en utredare i uppdrag att se över jaktförordningen och föreslå ett regelverk som förbättrar förutsättningarna att agera för att skydda sin hund eller sina tamdjur från rovdjursangrepp. Paragraf 28 i jaktförordningen ska bli lättare att tillämpa i praktiken. Den som har ansvar för djur ska också ha rimliga möjligheter att skydda dem.

Peter Kullgren

Kristdemokraterna

Peter Kullgren

Vi vill förändra den och vi ser gärna att den förtydligas så att inga tveksamheter ska finnas att man har rätt att skydda sina tamdjur eller jakthund mot rovdjur. En väl fungerande paragraf 28 är helt avgörande. Den senaste domen från Halland pekar på att lagen måste tydliggöras ytterligare. Utöver det bör skyddsjakten förenklas ytterligare.

John Widegren

Moderaterna

John Widegren

Moderaterna anser att paragraf 28 i jaktförordningen bör förändras. Vi vill tydliggöra och bredda definitionen av paragraf 28 för att bättre kunna skydda jakthundar och lantbruksdjur vid potentiella angrepp från rovdjur.

Peter Eriksson

Sverigedemokraterna

Peter Eriksson

Den paragrafen är bra, att man har möjlighet att skydda sin hund och tamboskap. Problemet är att domstolarna kräver att den som nyttjar rätten att freda sin hund eller tamboskap lägger bevisbördan på den som fredar exempelvis en hund. Detta måste förändras!

Intervjuerna är gjorda över mejl för att alla skulle kunna medverka. Därmed har Jaktjournalen inte haft möjlighet att ställa följdfrågor eller be om förtydliganden.