Från nyplantering till uppvuxen skog: så förändras samma jaktmark under 40 år

För den som både äger och jagar i skogen är det därför missvisande att tala om en jaktmark som något statiskt. Samma hektar har möjlighet att fylla helt olika funktioner under en enda skogsgeneration.

År 0–5: öppet, ljust och fullt av förändring

Efter en föryngringsavverkning förändras markvegetationen snabbt. Mer ljus når ned, ny vegetation etablerar sig och plantor börjar bilda nästa bestånd. Hyggen och ungskogar kan vara viktiga födosöksmiljöer för bland annat älg, särskilt vintertid.

Ur jägarens perspektiv är ytan fortfarande lätt att överblicka, men den är inte nödvändigtvis lätt att ta sig igenom. Ris, stubbar och markberedda partier gör att den rakaste vägen på kartan sällan blir den bästa på marken.

Det här är också perioden då det är värt att notera hur viltet faktiskt använder området. Spår längs en hyggeskant eller en passage mot äldre skog kan vara mer användbara att komma ihåg än var det gamla passet stod före avverkningen.

År 5–15: när ungskogen stänger sikten

När plantorna blivit ungskog händer nästan motsatsen. Det som nyss var öppet blir successivt tätare. På vissa delar kan man se långt längs en kant men bara några meter rakt in i beståndet.

Nu kommer också röjningen in. Syftet är att styra vilka stammar och trädslag som ska få utvecklas vidare. För den som vill kombinera virkesproduktion med viltvärden behöver det inte betyda att varje buske och lövstam utanför huvudbeståndet ska bort. Foderträd som rönn, asp, sälg och ek kan sparas där de inte stör de stammar man vill producera.

För jakten gör röjningen en markant praktisk skillnad. Smala stråk blir åter möjliga att gå, vissa siktlinjer öppnas och det blir lättare att upptäcka de naturliga passager som hunnit etableras.

År 15–30: beståndet får struktur

När träden blivit högre förändras problemet igen. Markvegetationen kan minska när kronorna sluter sig och det är inte längre ungskogens täthet som dominerar upplevelsen. Istället blir stamantal, trädslagsblandning och beståndets täthet avgörande.

Det är i den här fasen som gallring ofta blir aktuell. I normal skogsskötsel görs den när beståndet vuxit upp ordentligt. Ungefär tolv meters höjd brukar anges som en nivå där gallringsfasen börjar bli relevant. De träd som lämnas får bättre utrymme för diameterutveckling, samtidigt som stickvägar skapas för maskiner. För jaktmarken märks framför allt två saker när gallringen är gjord: framkomligheten blir större och sikten ökar. 

År 30–40: jaktmarken har blivit en annan

Efter några decennier börjar hektaren kännas mer som den skog många föreställer sig när de tänker på ett jaktpass. Träden är högre, beståndet stabilare och den täta ungskogens skydd finns kanske istället på en angränsande föryngringsyta.

Det är också här värdet av variation blir tydligt. En ensam hektar behöver inte samtidigt ge maximalt foder, skydd och god sikt. Viltet använder ett större landskap där ungskog, äldre bestånd, bryn, myrar och vägkanter fyller olika funktioner.

Och vid 40 år är historien inte slut. Beroende på trädslag, mark och läge kan beståndet ha lång tid kvar innan föryngringsavverkning är aktuell. För jägaren är marken man lär känna idag inte något som kommer att se likadant ut om tio år. Bra jaktplanering följer därför skogens utveckling istället för att försöka hålla fast vid gårdagens läge.

Detta är en native annons från Högland såg & Hyvleri.