Ansöker om skyddsjakt på tranor och andra fåglar vid Hornborgasjön

Vadarfåglarna vid naturreservatet Hornborgasjön i Västergötland har svårt att få sina ungar att överleva.  Nu vill länsstyrelsen ha skyddsjakt på tre andra fågelarter, bland annat sjöns signaturfågel, tranan.

Antalet tofsvipor, rödbenor och storspovar blir färre kring Hornborgasjön. Enligt länsstyrelsen beror det på rovdjur.

Sedan ett par år pågår projekt Värna vadare i naturreservatet. Det är ett samarbete mellan Hornborgasjöns fältstation, Jägareförbundet Skaraborg och Länsstyrelsen Västra Götaland.

Skyddsjakt på tranor

Det visar bland annat att problemet med predatorer som tar vadarnas ungar är stort. Enligt länsstyrelsen visar forskningsrapporter och projekt från andra delar av Sverige och Europa samma sak.

Sedan tidigare bedrivs jakt på räv, grävling och mink inom vissa delar av naturreservatet, men de är inte ensamt skyldiga till vadarfåglarnas kräftgång.

Sjöns signaturfågel, tranan samt kråkor och korpar har också del i problemet med att vadarfåglarna har svårt att få fram överlevande ungar. Därför har nu länsstyrelsen ansökt om skyddsjakt på de tre fågelarterna.

– Ett tranpar skapade så mycket störning att en hel koloni med skrattmåsar, samt flertalet av den hotade svarthalsade doppingen, övergav sina bon. Att ansöka om skyddsjakt även på korp, kråka och enstaka tranor är ett sätt att få ett till verktyg i vårt arbete att vid behov skydda hotade arter, säger Sofie Stålhand, platschef i Hornborgasjöns naturreservat i ett pressmeddelande.

Unga problemfåglar

I sin ansökan om dispens för skyddsjakt söker Länsstyrelsen tillstånd för max 100 kråkor, 200 korpar och 20 tranor om året.

Bland tranorna är det framför allt unga fåglar som uppehåller sig i reservatet under sommartid som utgör ett problem.

Förutom skyddsjakt på tranorna kommer man också arbeta med att försöka skrämma dem för att skydda markhäckande fåglar.

– Att arbeta brett med att både förbättra livsmiljön och minska risken för predation i nära samarbete med både fågelskådare, naturvården och jägare har haft stor framgång i liknande projekt i Halland och på Öland. Det är en metod som vi nu kommer att prova även hos oss, i hopp om att det ska kunna hjälpa de här arterna, säger Sofie Stålhand.