Överklagade vargjakten - lät AI göra intervjun om varför

Den nederländsk stiftelsen Stichting Wolven Belangen (SWB) har överklagat den beslutade licensjakten på varg 2027 i Sverige. För att förklara varför lät man Chat GPT intervjua ordföranden. Men svaren blev inte som tänkt i den färdiga texten. Pressmeddelandet fick därför skickas flera gånger, för att förklara vad ordföranden egentligen tycker.

I oktober kom beskedet om att fem länsstyrelser beslutat om licensjakt på varg 2027. Totalt får 72 vargar fällas under jakten som inleds 2 januari 2027.

I början av november överklagade en nederländsk organisation den beslutade licensjakten.

AI-intervju

Men varför överklagar en organisation från ett land som inte ens har gräns mor Sverige en svensk licensjakt? För att svara på den frågan lät nederländarna göra en intervju med sin ordförande, Nick Reijers.

Men intervjun gjordes inte av en journalist eller en kommunikatör. Faktum är att den inte gjordes av en människa över huvud taget.

Organisationen valde i stället att låta AI-tjänsten ChatGPT göra intervjun. 

”Vår ordförande Nick Reijers genomförde en omfattande muntlig intervju med ChatGPT, som fungerade som journalistisk intervjuare. Han svarade utförligt på frågor om varför en nederländsk stiftelse engagerar sig i Sverige, jaktorganisationernas inflytande, återkommande licensjakt, vargstammens genetiska sårbarhet och vilka alternativa åtgärder som finns”, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

Dubbla fel

Efter intervjun sattes ett pressmeddelande ihop och skickades ut. Men det blev inte som tänkt.

”När ChatGPT genererade det första pressmeddelandet kortades stora delar av intervjun bort. Flera centrala uttalanden försvann eller försvagades. När Reijers uppmärksammade detta genererade ChatGPT ett andra, mer omfattande dokument.”

Ett nytt pressmeddelande skickades ut. Men inte heller nu hade AI:n fått till det.

”Detta var fel i AI-systemets redaktionella bearbetning. Vår ordförande har inte ändrat sin uppfattning och SWB har inte ändrat ståndpunkt”, skriver man i ett tredje utskick.

I det tredje utskicket finns inget nytt pressmeddelande utan en förklaring till de tre utskicken och ett antal förtydligande om vad allt egentligen handlar om.

Stiftelsen kräver att den planerade licensjakten på samtliga 72 vargar stoppas och organisationen vill inte förhandla om att skjuta några färre vargar eller välja vilka revir som ska få finnas kvar. Reijers är särskilt kritisk till att hela vargrevir kan omfattas av jaktbeslut.

"Sverige ingår i Europa"

I sitt andra pressmeddelande svarar ordförande så här kring varför en nederländsk stiftelse överklagar svensk licensjakt.

” Jag får höra att vi ska hålla oss till Nederländerna. Men varför? Sverige ingår i Europa och måste följa de gemensamma reglerna för natur- och artskydd. De reglerna ska kunna prövas i domstol. Jag har redan innan Stichting Wolven Belangen bildades vänt mig mot svensk jakt på varg, lodjur och björn. Det här är alltså inget nytt engagemang för mig.”

Obalans i vargfrågan

I sin sammanfattning av vad organisationen ser som problematiskt med den svenska licensjakten nämns bland annat de svenska jägarförbundens hållning i vargfrågan, där ett förbund säger nej till frilevande varg och det andra vill reducera stammen.

Reijers menar att han uppfattar att det finns en obalans mellan jaktintressenas inflytande och intresset av att skydda vargen i Sverige och att:

” en relativt begränsad grupp människor som vill jaga varg eller kraftigt minska stammen har fått ett oproportionerligt stort inflytande över svensk vargpolitik”

Det faktum att Sveriges landsbygdsminister jagar nämns också.

Jämför med hemlandet

Vikt läggs också vid en jämförelse med det egna hemlandet Nederländerna. Han hänvisar till en ungefärlig uppskattning på omkring 170 vargar i Nederländerna och ifrågasätter varför Sverige som är betydligt större inte kan ha en större och genetiskt mer livskraftig vargpopulation.

I förtydligandet nämns också att han i AI-intervjun tar upp olika sätt att skydda tamdjur, som rovdjursavvisande stängsel, boskapsvaktande hundar och olika avskräckande metoder. Till exempel:

”projektiler av paintballtyp som en möjlig icke-dödlig skrämselåtgärd, under förutsättning att metoden är säker, lämplig och tillåten enligt lag.”

Brasklapp på slutet

Till slut lämnar också organisationen en brasklapp i sitt sista utskick.

” Formuleringarna återger innehållet i Reijers muntliga intervju, översatt och språkligt bearbetat till svenska. De ska inte uppfattas som ordagranna svenska intervjucitat.

Nu återstår att se om organisationen, som enligt dem själva grundades så sent som i april 2026 och saknar medlemmar, får talerätt i svensk domstol. 

I stället för medlemmar stöds verksamheten av givare och allmänheten skriver organisationen på sin hemsida.