"}}

Till historiken hör att det är allt annat än lugnt för de som bor på landet utanför Storvik i Gävleborg. Lars Zetterlund är kobonde och odlar spannmål som foder till djuren. Ladugården är skyddad med larm mot tjuvar som är på jakt efter bland annat diesel.

– I snitt är det ett eller två inbrott per år. När tjuvarna är där brukar jag gå ner och diskutera med dem, säger Lars Zetterlund.

Men ibland är det inte läge för prat för att få tjuvarna att dra sig tillbaka. Lars Zetterlunds föräldrar bor också vid gården.

”De försökte köra över farsan”

– De försökte köra över farsan och han slog sönder sidorutan på deras bil med ett järnrör, berättar Lars Zetterlund.

Vid ett annat tillfälle hade Lars larmat polisen när tjuvar var på besök och förföljde deras bil med sin egen personbil för att vägleda polisen till ett gripande.

– Jag körde efter i 45 minuter både inne i Storvik och ute på grusvägar. De slängde ut saker från bilen för att stoppa mig. På en grusväg hällde de ut bensin och tände på men jag körde genom lågorna. Det var rena Vilda västern, sammanfattar Lars Zetterlund.

Sköt i luften mot ett skogsparti

Vid tre-tiden på morgonen i april förra året var det tjuvar vid ladugården igen, men de kom undan när polisen istället grep Lars.

– Larmet hade gått vid ladugården. Vi bor en bit bort. Morsan ringde och sa att hon sett en stor bil. När jag kom ut på gården var det folk som lyste med ficklampa inne i lillstugan. Då sköt jag ett säkert varningsskott med hagelbocken i luften mot ett skogsparti. Men det visade sig att det var poliser som sett att dörren var öppen till lillstugan och gått in där, förklarar Lars Zetterlund.

Det hade varit inbrottstjuvar hos grannen och polisen hade då börjat leta efter dem hemma på gården hos Lars.

”Poliserna borde ha gjort sig till känna”

– Jag tycker att poliserna borde ha gjort sig till känna på något sätt när de kom in på gården. Det var heller inget blåljus.

De som utlöst larmet vid ladugården kom undan när poliserna på gården riktade allt fokus på den som avlossat en salva. Lars greps och fick handbojor.

– Poliserna som sedan kom som förstärkning var mer resonabla och tyckte att handfängsel inte behövdes, säger Lars Zetterlund.

Sedan fick han spendera några timmar inlåst i en cell och polisen förhörde honom.

Misstankarna avskrevs

– Men misstankarna om framkallande av fara för annan avskrevs, berättar Lars.

Däremot har Lars blivit av med alla sina jaktvapen som förverkats. Det är förutom hagelbocken ett salongsgevär och två studsare i kaliber 6,5 och .30-06. Han saknar sina jaktvapen även om han inte jagar älg.

– Det var roligt att kunna jaga hare eller rådjur ibland. Nu när vildsvinen börjar komma fram runt Storvik hade jag dessutom behövt vapnen när de vill äta upp spannmålen samt ärtorna och bönorna på mina fält.

Förstår inte resonemanget

Lars Zetterlund förstår inte resonemanget att han varit omdömeslös och därmed är olämplig som vapenägare. De var ju inte olagligt att avlossa skott vid bostaden på landsbygden om han skulle skjuta mot en räv som tagit höns, eller övat skytte mot en konservburk.

– Jag köper inte det argumentet. Vad är i så fall omdömeslöst? Jag sköt ett hagelskott mot skogen, gjorde patron ur och gick in i huset. Jag är inte misstänkt för något brott, eller har blivit dömd, konstaterar han.

Lars Zetterlund har på egen hand överklagat både till förvaltningsrätten och kammarrätten utan att få rätt. Nu har han gett upp kampen för att få tillbaka sina vapen.

– Jag känner mig väldigt liten som människa mot dem, beskriver han rättsväsendets insatser.

Ingen nödvärnssituation

Mikael Söderström är polis på rättsenheten för region Mitt, där Gävleborg ingår. Utan att känna till just Lars Zetterlunds fall i detalj är förverkandet av vapnen inget märkligt, tycker han. Vapnet avlossades inte i en nödvärnssituation. Och vapenlicenserna var för jaktändamål.

– Vapnet får bara användas till något som man har rätt till. Det är även fel om du som målskytt börja jaga med vapnet. Det går inte heller att freda sig med vapen för att man tror sig se något. Tänk om det varit några grannar som kom gående i mörkret. Det är olämpligt att avlossa skott hur rädd man än är, kommenterar Mikael Söderström.