"}}

Hon bor vid havet i Hudiksvall och började jaga säl för åtta år sedan. Sedan dess har hon engagerat sig hårt i sälstammen, kustfiskarnas situation och hur Östersjön egentligen mår.

Anna-Carin är säljaktsinstruktör för Svenska Jägareförbundet och nu för tiden skjuter hon mellan 100 och 200 sälar per år.

För två år skedde en dramatisk förändring i sälarnas hälsostatus.

”Värre och värre!

– Jag började skjuta sälar som var väldigt magra. I början tänkte jag att de kanske var gamla, men det stämde inte. Det har varit varierande ålder på de magra sälarna och problemet har blivit värre och värre, berättar Anna-Carin.

Den senaste tiden har hon skjutit sälar som varit i så dålig kondition att de inte ens bytt päls.

– Jag tror inte de haft kraft nog för det. De ska byta päls i juni och nu är vi inne i mitten av augusti och jag skjuter sälar med gammelpälsen kvar, säger Anna-Carin.

Hon menar att det inte längre finns tillräckligt med mat för sälarna.

– Man har släppt in stora industritrålare som drar upp stora mängder fisk. Det vet kustfiskare, som slutat för att de inte får någon strömming, säger Anna-Carin.

Hon har påtalat situationen för tjänstemän på Naturvårdsverket.

”Naturens gång”

– Det är naturens gång, fick jag till svar. Men hur många sälar ska vi ha om det inte finns mat åt dem? Man måste välja – antingen tar man bort industritrålarna eller också sälarna. Maten måste räcka åt alla, frågar sig Anna-Carin.

Hon pekar på hur de svenska myndigheterna försvårar jakten, som kan minska sälstammen. Utanför Hudiksvall finns två stora sälreservat och där är jakt förbjuden.

– Vi skulle behöva gå in i reservaten och jaga, men det är inte tillåtet. Där ska sälarna vara i fred, är svaret jag får. Myndigheterna känner till problemet, men de stoppar huvudet i sanden, säger Anna-Carin Westling.

En teori är att sälarna drabbas av problem som surströmmingstillverkarna nu upplever: Det är brist på stora strömmingar.

– En säl ska äta flera kilo fisk per dag. När det måste jaga små strömmingar gör den av med mer energi än den får i sig. Då börjar den jaga fisk längs stränderna och älvmynningarna och drar på sig exempelvis hakmask och tarmsår, säger Anna-Carin Westling.

Länsfiskekonsulenten håller med

Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent i Gävleborgs län, håller med och kallar situationen för ”helt bedrövlig”

– Det är problem med den här storskaliga trålningen utanför vår kust. Den tar upp så mycket stor strömming så det knappt finns någon kvar. Just den större strömmingen är basföda för gråsälen, säger Kalle Gullberg.

Han tror kort och gott att en snabbt växande sälstam nu får problem att livnära sig.

Han pekar på andra livsbetingelser i havet som påverkas av den storskaliga trålningen. Strömmingsbristen leder till att storspiggen ökar kraftigt och äter rent på sikyngel.

– Fiskar man stenhårt på bara en art exploderar andra arter. Det är det som hänt – nu kommer stora mängder spigg in mot kusterna och äter upp abborryngel och gäddyngel. Det är en helt ny situation för sälarna vid kusterna – och då minskar deras späcklager, säger Kalle Gullberg.

Han konstaterar att sälarna i Gävleborg nu också ger sig på andra hotade arter som vildlax och öring.

– Testeboån i Gävle håller äntligen på att bli en ny vildlaxälv som ska klara sig själv. På senare tid har allt fler sälar, nu också vuxna sälar, gått upp i ån, så långt de kommer. Där ligger de och tar de små bestånd av utvandrande havsöringsungar och laxungar som vi har, säger Kalle Gullberg.

Forskare: Stort problem

Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid SLU, håller med om att Sverige nu måste välja mellan industritrålarna och sälarna.

– Det är också ett stort problem att sälarna fredas i olika typer av områden. Svårigheterna att jaga den patetiskt lilla kvot vi har i säljakten blir ännu större i de skyddade sälområdena i södra delarna av Östersjön och på Västkusten, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Säljakten, som är mycket krävande, kvävs också att det handelsförbud mot sälprodukter som EU infört.

– Fantastiskt skinn, kött och olja går inte att ta reda på. Istället ska sälarnas kastas bort, säger Anna-Carin Westling.

Nedan kan ni lyssna på bandad intervju med henne.

Förskräckligt, tycker forskaren om EU:s handelsförbud med sälprodukter