Allt färre löser jaktkort och det minskar i alla län utom Stockholm.

Färre betalar för jaktkort och få vet vad pengarna används till

Antalet jaktkortslösare minskar  i Sverige. Bakom det ligger flera samverkande faktorer, det visar en rapport från Naturvårdsverket. Samtidigt är det få svenskar som vet vad den betalda avgiften faktiskt används till.

I rapporten ” Viltvårdsavgiften - Analys av förändringar i antalet lösta jaktkort över tid” har forskare från flera universitet sammanställt och uppdaterat statistik kring bland annat svenskarnas attityder om jakt, antalet jaktkortslösare och nya jägare.

Stockholm ett undantag

I Stockholms län har jaktkortslösarna visserligen ökat men i övriga Sverige går det åt andra hållet. I traditionella jaktlän som Värmland och Gävleborg är minskningen som störst.

- Att det ökar i Stockholm behöver ju inte betyda att fler jagar där utan de kan jaga i andra delar av Sverige, säger Mona HansEhrs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

Acceptansen för jakt är stor i Sverige visar undersökningar. Siffrorna över antalet som tar jägarexamen viker inte heller på samma sätt som de för jaktkortslösarna.

Flera orsaker

Acceptansen och intresset för jakt verkar alltså inte vara det som tryter. Forskarna menar att det inte bara handlar om en orsak

-  En del är att jägarkåren till stor del består av äldre jägare. När de slutar är det färre nya unga som kommer in. Sedan har antalet kvinnor ökat men det motsvarar inte antalet män som slutar.

Andra förklaringar som nämns av forskarna handlar till exempel om förändringar i viltstammarna, som en minskande älgstam och tillgång till jaktmark för de som är nya och unga.

Ändrade betalmöjligheter

Även praktiska saker kring jaktkortet, som hur enkla de digitala tjänsterna är, påverkar benägenheten att lösa jaktkort. 

- Där jobbar vi med att hitta smidiga, enkla sätt att kunna lösa avgiften. Vi har infört nya betalsystem med Swish och digital brevlåda via till exempel Kivra. Vi ser att många använder dem. Sedan har vi också återinfört möjligheteten att betala med blankett.

Rapporten visar också att få svenskar känner till vad man får för pengarna från avgiften och en ökad transparens kring hur pengarna ur Viltvårdsfonden används efterlyses.

- Vi behöver vi visa upp det som kommer från avgiften och vad pengarna används till, konstaterar Mona HansEhrs.

Rapportens förslag till möjliga åtgärder

 • Stärk rekryteringen: mentorskap, introduktionsjakter och riktade insatser för unga, kvinnor och stadsbor.

 • Öka tillgången till jaktmark: digital markmatchning, introduktionsarrenden och stöd till jaktlag som tar emot nybörjare.

• Utveckla institutionella lösningar som förenklar: förbättrade aviseringar, intuitiva digitala betallösningar, förstärkt stöd för det digitala teoriprovet och utred om en årlig avgift för alla som innehar vapenlicens för jaktändamål kan utgöra ett mer effektivt alternativ till dagens system.

• Öka transparensen kring Viltvårdsfonden: årlig kortfattad ”Viltvårdsrapport”, öppen projektlista och riktad kommunikation till både allmänheten och jägare.

• Förbättra dataunderlaget: utveckla förutsättningar för systematiska utvärderingar av jägarexamen och jaktkortslösandet, samt utvärderingar av kommunikationsinsatser och kvalitativa studier för att bättre förstå mekanismer för jakt och jaktkortslösande.