"}}

På topp-25-listan återfinns tre rena jakthundraser, jämthund, gråhund och drever. Jämthunden finns på plats sex. Norsk älghund grå återfinns på plats 23 och drever kniper plats 25.

På topplistan återfinns också hundraser som delvis används som jakthundar. Labradoren innehar förstaplatsen med 38.043 registreringar. På plats 21 finns också engelsk springer spaniel med 8.865 registreringar, tätt följd av flatcoated retriever med 8.504 registreringar. På plats 24 och inklämd mellan gråhund och drever hamnar tax med 8.090 registreringar.

Fortsätter växa

Jämthunden har ökat årligen de senaste fem åren som ras och gått från 17.436 registreringar 2018 till nuvarande 19.729.

Samma utvecklingskurva kan vi se för drevern. 2018 var 6.879 drevrar registrerade hos Jordbruksverket. Vid senaste årsskiftet var det 8.089 stycken.

Även gråhundarna har ökat under samma tidsperiod, dock något mer blygsamt, från 7.507 år 2018 till 8.223 år 2022.

I SKK:s rapporteringen fokuseras endast på antalet nyregistrerade hundar och då kliver jämthunden upp några placeringar till plats fyra i tabellen för 2022, med 1.519 nyregistreringar i fjol. Drevern hamnar på plats 18, med 698 nyregistreringar. Däremot faller gråhunden bort från topp-25-listan.

Andra jakthundsraser

Kikar vi på andra jakthundsraser som hamnar längre på Jordbruksverkets lista kan vi se liknande positiva utvecklingstendenser. Både hamiltonstövare och finskstövare har vuxit i antal registrerade hundar under den senaste femårsperioden. Totalt fanns det 4.127 registrerade finskstövare i fjol i landet och 4.051 registrerade hamiltonstövare.

Faktum är att i princip alla jakthundsraser som återfinns i Jordbruksverkets statistik har vuxit i antal registreringar när 2018 års registreringssiffror jämförs med 2022 års. Emellanåt är skillnaderna inte så stora men de visar alla en viss tillväxt.

Nyregistreringar ner något

Det är möjligt att den så kallade Coronaeffekten haft betydelse rent generellt för tillväxten och att alla raser gynnats av detta. Jordbruksverkets statistik fokuserar främst inte på nyregistreringar utan på det totala antalet registrerade hundar. Eftersom hundar avregistreras från myndighetens register först när ägaren meddelar att de dött kan siffrorna diffa något från verkligheten.

Jorbruksverket ser dock att antalet nyregistreringar har gått ner något. 2022 var antalet 72 876, vilket är 6,5 procent färre än rekordåret 2021 då 78 052 nya hundar registrerades.

En hundras som verkligen sticker ut i statistiken men som inte är någon jakthund och som dessutom egentligen inte är en officiell hundras alls är labradoodle, alltså medveten korsning mellan labrador och pudel. 2018 fanns 902 hundar registrerade. I fjol var summan 4.179.

Blandraser finns det annars ingen uppdelad statistik över. Däremot visar Jordbruksverkets siffror på att det blir allt fler och fler blandraser registrerade hos myndigheten. För fem år sedan var det drygt 25.000 blandraser registrerade i Sverige. 2022 var siffran närmare 30.000.