"}}

Jaktjournalen har i flera artiklar berättat om hur vargar påverkat jakten i Stadra-Nora älgskötselområde. Länsstyrelsen sade dock nej till skyddsjakt och då överklagade älgskötselområdet vidare till förvaltningsrätten i Luleå.

”Vid beräkning av möjligt jakuttag för älg återstår endast en procent av älgstammen i området/…/Jakt är ett stort allmänintresse och utebliven jakt medför stor ekonomisk skada för markägare och arrendatorer. Jägarna undviker att jaga med lös hund för att skydda hundarna mot vargangrepp”, har företrädare för Stadra Nora älgskötselområde framhållit i sin överklagan till förvaltningsrätten.

– Vargarna äter mer än tillväxten, så älgstammen sjunker utan att vi jagar. De tar i från oss en livsstil med jakten, har Pierre Andersson, ordförande i Stadra-Nora älgskötselområde tidigare sagt i Jaktjournalen.

Gynnsam bevarandestatus

Älgskötselområdet anser att vargstammen har gynnsam bevarandestatus och pekar på att regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda att mininivån sänks.

Juristerna i förvaltningsrätten ifrågasätter inte att älgjakten med löshund påverkats negativt av vargarna.

”Jakt eller andra aktiviteter med lös hund inom ett vargrevir kommer alltid att innebära en viss risk för att ett angrepp kan ske. Av det överklagade beslutet framgår dock att det inte skett något angrepp från varg på hundar i området under de senaste 12 månaderna. Utifrån viltskadecenters rekommendationer kan vargarna i det aktuella reviret därför inte anses mer benägna än genomsnittsvargen att angripa hundar”, skriver förvaltningsrätten.

Allmänintresse

När det gäller vargarnas påverkan på älgstammen, finner förvaltningsrättens jurister att skadorna inte är av sådant allmänintresse att det är befogat med skyddsjakt.

Havererad älgjakt gills inte som skäl för vargjakt

I övrigt hänvisar rätten till gällande lagstiftning, såväl jaktförordningen som EU:s art- och habitatdirektiv, där vargen är strikt skyddad, och avslår överklagandet från Stadra-Nora älgskötselområde.