"}}

– Det var helt rätt av tingsrätten att fria min klient. Strandbrinken sluttade uppför och var ett så bra kulfång att alla jägare skulle ha tagit ett sådant skott, säger advokat Sven Severin.

Den åtalade och friade jägaren och en jaktkamrat jagade bäver i ett vattensystem i Lindesbergs kommun. Båda två är erfarna jägare och har i utredningen förklarat att de är mycket noga med att ha bra kulfång och inte avlossa farliga skott.

Man jagade från båt och sköt flera bävrar. De flesta satt på land, någon simmade i vattnet.

Vid 21.30-tiden avlossades ett skott som aldrig träffade någon bäver.

Vid båge

Kulan fortsatte på något sätt i en vid båge cirka 1,1 kilometer och gick in genom köksfönstret hos en familj, som vid tillfället befann sig på övervåningen i huset.

När familjen gick ned i köket och kontrollerade vad som hänt, fann de ett avlångt kulhål, som mätte 3,5 centimeter i diameter, i könsfönstret. Hålet i det yttre glaset satt något högre än i det inre glaset.

Polisens tekniker kunde konstatera att kulhålet i fönstret satt 125 centimeter över golvet.

Kulan stannade i köksväggen, cirka 580 centimeter från fönstret och 16 centimeter ovanför golvet. Den trängde in 3,5 centimeter i väggen som bestod av gips, tätskikt och isolering.

När teknikerna pillade ut kulan ur väggen fann de att den var en halvmantlad blyspetskula, som inte expanderat. Den hade alltså inte träffat någon bäver.

12 meters höjdskillnad

En sökning på Lantmäteriet.se och deras karttjänst visar att vattendraget där jägarna jagade ligger 96 meter över nivån för havsytan.

Huset som träffades av skottet ligger 108 meter över havet.

Det är alltså 12 meters höjdskillnad mellan vattendraget och huset som träffades.

Ingångshålet i fönstret och ingångshålet i väggen, där kulan till slut stannade, visar att kulan färdats i en hög båge när den dalade och slutligen nådde huset.

”Orimliga konsekvenser”

– Vattenytan och kanske något annat styrde kulan, så att den träffade huset, säger Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, som var kallad som expertvittne vid rättegången.

Han framhöll att de flesta jägare skulle ha bedömt kulfånget som tillräckligt och avlossat ett sådant skott.

Rätten tog också fasta på försvarets och Glöersens linje, att jägaren inte agerat oaktsamt eller vårdslöst. Den åtalade bäverjägaren friades från misstankarna om ”framkallande av fara för annan”.

– Bra, en fällande dom hade fått orimliga konsekvenser för svenska jägare, säger advokat Sven Severin.

”Nästan rädd att avlossa ett skott överhuvudtaget”

– När vi dragit upp båten såg vi plötsligt en polisbil. Va´ fan, en polisbil i den lilla byn en torsdagkväll. Där ser man ju aldrig en polis, säger mannen.

Det blev ett omtumlande avslut på jaktdagen för honom och hans jaktkompis.

– När vi skulle åka kom det fem-sex polisbilar och poliser med automatgevär och skottsäkra västra. Poliserna vägrade under 40 minuter säga vad som hänt – så man tänkte ju att någon blivit ihjälskjuten eller så. En helt lugn kväll med bäverjakt slutade med att vi satt i varsin polisbil och förhördes – det var chockartat, säger mannen.

Han har vuxit upp i den lilla byn och fiskat hela sin ungdom i vattendraget där man nu jagade bäver.

”Värsta straff man kan få”

Nu är han osäker på om han någonsin kommer att ge sig ut på bäverjakt igen.

– Jag har helt tappat sugen och är nästan rädd för att avlossa ett skott överhuvudtaget. Även om man sitter i ett torn kan det finnas en frusen isfläck eller en flat sten under mossan som styr kulan. Skotten vi sköt under bäverjakten kändes så otroligt säkra, säger mannen.

Polisen beslagtog först de båda vapen som de två jägarna haft med sig på bäverjakten.

– I december i fjol köpte både jag och jaktkompisen varsin ny studsare, som vi fick licens på i januari 2022, berättar jägaren.

Men i början av augusti år kom poliser hem till mannen som nu friats i tingsrätten och tog alla hans vapen.

– Det värsta straff man kan få. Jag har plågats och oroat mig i ett och ett halvt år, säger mannen.

Tappat förtroendet

Han säger att han tappat förtroendet för polisen och rättsväsendet.

– Min bössa är i kalibern 9,3×62 och kompisen skjuter .308. De hade kunnat ta ett skjutmått och mäta kulan samma kväll och konstatera att den inte kunde vara skjuten i kompisens gevär. Ändå höll de hans bössa ett år innan han fick tillbaka den, säger mannen.

Han är också kritisk till att polisen vägrade köra hem hans vapen när beslaget av dem hävts efter den friande domen.

– Det går bra för dem att åka ut och hämta vapnen, men sedan måste jag ta ledigt från jobbet och åka sex mil enkel resa för att hämta dem. Och till på köpet hade de slarvat bort mitt magasin. Nu har jag fått fylla i en blankett där jag ansöker om ersättning för magasinet. Handläggningstiden är fyra till åtta månader, säger mannen.