Annons
Irriterande surr på passet - men myggor startar som veganer
Inte minst under sensommarens bockjakt kan myggor utgöra ett mycket irriterande moment. Men blodsugarna börjar faktiskt sitt liv som veganer. Då är det bara nektar som gäller. Först senare växlar honan över till att söka blod.
Myggnät och olika myggmedel hjälper mot mygg men alla som suttit på ett pass där man hela tiden omges av det surrande ljudet vet att man kan bli galen för mindre.
Men myggorna förs faktiskt inte blodtörstiga. Deras födosök förändras nämligen under livet. En SLU-ledd studie visar hur nykläckta mygghonor går från att vara helt inriktade på nektar till att söka blod.
Annons
Viktig start på livet
För nykläckta och ett par dagar gamla honor är nektarn viktig. Genom att söka nektar bygger de upp energireserver som ökar deras överlevnad, flygkapacitet och spridningsförmåga.
När honorna blir könsmogna utvecklar de förmågan att tillgodogöra sig en blodmåltid. Övergången går snabbare efter parning och hänger samman med att de börjar attraheras av människor.
En receptor byter funktion
Forskarna har undersökt vilken roll myggornas doftsinne spelar i förändringen. Mygghonor har många doftreceptorer, framför allt på antennerna. De fungerar ungefär som lås och nyckel, där en receptor bara kan aktiveras av vissa doftämnen.
– Det vi har visat är att det sker en förändring i en enda receptor som helt ”omkonfigurerar” honans födosöksbeteende, säger Rickard Ignell till SLU:s hemsida.
En av dem, Or117, visade sig ha en nyckelroll. Receptorn är känslig för kamfer och liknande ämnen som finns i doften från blommor som myggorna gärna söker sig till. Kamfer har en speciell doft och finns bland annat i tigerbalsam.
Annons
Upphör hos äldre myggor
Hos unga, oparade honor är Or117 helt nödvändig för nektarsökandet. När honorna blir äldre och efter parning upphör attraktionen till blomdoft, samtidigt som känsligheten för kamfer minskar.
– Ju mer vi förstår om myggornas doftsinne och de beteenden det styr, desto större möjligheter har vi att hitta sätt att manipulera beteenden hos dessa sjukdomsspridande insekter, säger Rickard Ignell till SLU:s hemsida.
