Ny metod mäter vildsvinsstammen

Naturvårdsverket lanserar en ny vetenskaplig metod för att regelbundet beräkna den svenska vildsvinsstammen. Med moderna verktyg ska förvaltningen få ett bättre beslutsunderlag för att balansera viltet som resurs mot de skador som vildsvinen orsakar i vårt samhälle.

Metoden har utvecklats av Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

 Två modeller kompletterar varandra: den ena väger samman jaktstatistik, trafikolyckor och observationer för nationella siffror.

Den andra använder viltkameror för att mäta tätheten lokalt, vilket visat en genomsnittlig täthet på 57 vildsvin per 1000 hektar i använda referensområden.

Stammen ökar efter jaktminskning

Under jaktåret 2024/2025 uppskattades antalet vildsvin till 570 000 före dödsorsaker som jakt, trafik, rovdjur och sjukdomar. Efter jakt och dödlighet landade stammen på cirka 318 000 djur.

Analyserna visar att populationen ökade fram till runt 2019–2020 innan omfattande jakt bromsade tillväxten, skriver naturvårdsverket i pressmeddelandet.

Därefter har jakten minskat och stammen fortsatt att växa.

Uppskattad resurs med problem

Naturvårdsverket skriver att Vildsvin är en uppskattad resurs för jakt och livsmedel, men som också orsakar också problem med skador på jordbruket och viltolyckor

– Med bättre kunskap om populationens storlek och fördelning får vi bättre förutsättningar att hålla populationen på lämplig nivå, givet lokala och regionala förutsättningar säger Anders Broby, handläggare på viltanalysenheten i pressmeddelandet.

Naturvårdsverket undersöker nu möjligheten att använda metoden för återkommande uppskattningar över tid.