Mats Helgesson med gråjämten Exs och laikan Orrbackens King Karhu samt den ståtlige björnhanen.

Laika från Älghund-SM med när stor björn fälldes

Mats Helgessons hundar gjorde en stor del av jobbet när en riktigt stor hanbjörn fälldes i västerbottniska Lycksele. Speciellt glad är Mats över att hans laika, som var med i Älghund-SM i höstas, nu var med fram till avslut på en björn.

- Han skällde riktigt djävla bra och jag hoppas att han fått mersmak, säger Mats Helgesson.

Det var i måndags som Mats och hans hundar var inbjudna som gäster och Mats släppte sin blandning jämte-gråhund, snart tolvårige Exs.

- Det är otroligt vilken fysik han har. Är det ett nattgammal spår efter björn så brukar han reda ut det, konstaterar Mats.

Nia i Älghund-SM

Exs spårade efter cirka tre kilometer fågelvägen och började sedan ringa. Sedan gick han rakt in i ringarna och hittade björnen. Det blev stånd i upptaget.

Men den stora hanbjörnen var lite stirrig i början och det blev gångstånd som gick i cirklar.

Mats hade laikan Orrbackens King Karhu, som är dubbelchampion på älg och slutade på nionde plats i Älghund-SM i höstas, med sig i band.

- Redan i höstas hade jag tänkt att Karhu skulle få prova på björn, men sedan och kom SM:et och då blev det aldrig av, säger Mats.

Mats släppte Karhu

Plötsligt slutade björnen gå i cirklar och sina egna spår och började promenera snett bort från Mats och Karhu.

- Jag tänkte att jag skulle släppa Karhu på löpan, så att han fick spåra sig i kapp björnen och Exs, säger Mats.

Exs skällde på och gångståndet kom upp på en väg framför en annan jägare. Han sköt och träffade, men björnen blev inte kvar på platsen.

Man anmälde påskjutningen till länsstyrelsen och sedan släppte Mats laikan Karhu.

Ståndskall

- Det blev ståndskall 300-400 meter bort och jag och jaktkompisen som gick med mig smög oss dit. Vi kom in på 25 meters avstånd och då hade björnen lagt sig under en gran. Hundarna skällde på, men i det läget är det farligt att skjuta eftersom någon av hundarna kan komma i skottlinjen, berättar Mats.

Efter en stund såg Mats att hundarna inte stod farligt till och han sköt.

- Det syntes på den att den träffats bra. Jag koncentrerade mig på att koppla Karhu och jaktkompisen gick fram och avfångade björnen.

189 kilo

Det visade sig vara en praktfull hanbjörn som vägdes till 189 kilo.

- Redan två dagar senare kom honor och ungar in i området och blev synliga på kamerorna. Den stora hanbjörnen hade hållit rent hus i området så länge han var där.

Mats är mycket nöjd över att laikan Karhu visade så bra takter med björnen.

- Det är svårt att byta viltslag med en hund som bara jagat älg är inte så lätt. Det är inte ens alla hundar som vill skälla björn. Själv skulle jag faktisikt hellre jaga björn än älg på höstarna med Karhu. Det är klart att han kommer att ta upp någon älg också, men nu skällde han björn djävligt bra och det är jag glad för, säger Mats Helgesson.