Johan, Dimma och hemligheten

I helgen blev Johan Kjell den förste att vinna Stövar-SM hare två år på raken - med samma hund, Goldrevs Dimma. Idag berättar Johan om sin hund, SM-tävlingen - och hemligheten bakom hennes framgångar.

- På lördagen tänkte jag att det skulle bli väldigt tufft för alla tävlande hundar. Det var frost och två, tre, fyra minusgrader och jag tänkte att det skulle vara dålig vittring, berättar Johan.

Provmarken låg i Sala och efter fotografering släppte han sin nästan nioåriga hamiltonstövare Goldrevs Dimma. Snart visade hunden att hon hade järnkoll på var närmaste hare satt.

Hittade hare direkt

- Hon stack in bakom en liten lada och efter tre-fyra minuter kom haren förbi oss och Dimma låg 40-50 meter efter.

Haren trixade och försökte finta bort hunden genom att först springa ut på ett jättestort fält och sedan en bit in i skogen - innan den sprang tillbaka över fältet.

- Vi såg aldrig haren när den kom tillbaka, men vi förstod vad som hänt när Dimma kom drivande tillbaka, konstaterar Johan.

"Skitglad"

Fältharen växlade mellan fält och åkerholmar och sprang slutligen in ett skogsparti. Det gick 1,2 kilometer rakt bort från provgruppen och en domare och Johans 19-åriga dotter Hedda gick efter och lyssnade på drevet.

- Rätt vad de var ringde de och sa jaha, nu är det klart - Dimma har kört ihop full tid. Jag blev skitglad.

Johan beordrades att söka upp hunden och hade en domare med sig som ville se det svåra momentet inkallning.

- Jag var 100-150 meter ifrån henne och ropade hennes namn. Och så "stejjade" jag.

"Vi säger så"

Vad sa du att du gjorde, sa du?

- Vi säger så, att man stejjar. Jag ropar likson eh, eh, och då kan hon bli uppspelt och tro att haren är i närheten av mig, förklarar Johan.

Ett förstapris, med 55 egenskapspoäng var klart. Men klockan var bara elva och det var flera timmar kvar tills Dimma fyllt kravet att hon måste vara lös i fem timmar.

"Tänkte va´fan"

Johan och domarteamet tog sig 300 meter bort mot markägarens gård. Hon sökte ut och det kom ett väckskall - och sedan dröjde det inte lång stund innan hon reste en hare igen.

Hon drev ihop ett andrapris och då tyckte domarna att hon skulle kopplas för dagen.

Johan och Dimma ledde tävlingen och det var dags för dag två.

Den ene domaren bodde på marken och visade en bild från en åtelkamera. En vit hare hade fotograferats klockan tre föregående natt.

- Jag blev förskräckt och tänkte va´fan. Hon har inte jagat mycket vit hare, eftersom vi inte varit uppåt landet och jagat. Men Dimma trivdes inte alls i området där vi släppte och det syntes att ris och isigt och vasst underlag inte var någon hon ville jaga på, berättar Johan.

Skrikupptag var räv

Provgruppen flyttade till åkermarker och då började Dimma arbeta med slag. Ganska snart blev det ett riktigt "skrikupptag".

- Då ringde Hedda och berättade att det var räv och att man kopplat hunden.

Nu var det ju SM för harhundar - men vill du inte att hon jagar räv?

- Nej, då kopplar jag henne. Jag är ingen rävjägare, för som sådan måste man sitta djävligt stilla och det har jag svårt med. Jag rör mig och pratar i telefon - jagar man räv ska man vara tystare än tystast, svarar Johan.

Provgruppen bytte området igen och domaren pekade ut ett område där han haft upptag med sin hund förra veckan.

Ett upptag till

- Jag ville bara att hon skulle få ett upptag och driva lite grann, så att jag kunde få ihop en elittrea. Och upp emot en gård hade vi sådan tur att Dimma sprang på en vit hare och började driva. När det gått i 53 minuter var klockan tre och jag gick ned och kopplade henne, berättar Johan.

Insatsen räckte till seger i 2025 års Stövar-SM hare och Dimma och Johan är historiska. De är enda ekipage som vunnit två år på raken.

Vilken egenskap är Dimmas främsta som jakthund?

- Hon har mycket stark jaktlust och ger sig inte. Släpper jag henne så kan hon försvinna en timme och det blir upptag 800-900 meter bort, svarar Johan.

Hemligheten

Vilken är hemligheten bakom hennes framgångar?

`- Man måste vara ute i ur och skur. När hon var yngre fick hon jaga fyra dagar i veckan både när det var mörkt, snöstorm eller ösregn. Hon har lärt sig att jobba i alla väder och jag har sett hur hon vuxit och utvecklats och blivit bättre och bättre. Får hundarna bara vara i skogen, så blir de bra.

Johan jobbar som kommuntjänsteman och driver litet lantbruk hemma på gården i Vetlanda. Han fick ryggproblem och blev sjukskriven.

- Försäkringskassan tyckte att det var bra om jag inte bara låg inomhus och stirrade i taket utan var ute och rörde på mig. De ville absolut att jag skulle gå ut med hunden i skogen, berättar Johan.

Ville inte para sig

Dimma har fått en kull valpar och tre av avkommorna är jaktprovsmeriterade. Johan försökte para henne igen, men då ville hon inte släppa till.

- Om vi skaffar en ny hund nästa år, så ska Dimma få bli lite pensionär. Hon ska få jaga så mycket hon själv vill, men det kommer att bli lugnare för henne. Jag har i alla fall tänkt om jag skulle starta henne på DM och nästa års uttagningar till SM. Jag får aldrig en sådan hund igen, säger Johan.

Marschaller, tårta och tårar

Han, dottern Hedda och Dimma anlände till hemmet i Vetlanda vid midnatt natten mot måndagen. Då hade sambon tänt marschaller utanför huset. Och inne stod ett bord som draperats med svenska flaggan - och en tårta.

- Vi kunde inte äta tårta mitt i natten, så det fick bli dagen efter när sambon kom hem från jobbet, säger Johan om firandet.

Slutligen kan vi inte undanhålla er 19-årige Heddas hyllning till Johan på fars dag: En låt som hon lät AI komponera. Den ligger längst ned.

- Jag blev helt ställd - det kom tårar, säger Johan.