Det är tidningen Norran som i sin pappersupplaga är först med att berätta den ruskiga historien om Björn Sjöstedts älghundar. Han trodde att den åttaåriga hälleforsaren Oryx och hans tvååriga avkomma, Asko, stuckit iväg i ett älgspår och skulle komma tillbaka självmant. Men de förblev försvunna Björn letade förgäves både med skoter och bil. Han hann tänka att möjligt – att de drunknat eller blivit påkörda eller dödats på något annat sätt.

Hörde ljud från fällan

Hundarnas fruktansvärda öde uppdagades den 5 januari. – En skoteråkare stannade till för att invänta en annan skoteråkare. Han råkade stanna precis bredvid rävfällan och inifrån den hörde han svaga ljud, berättar Björn Sjöstedt. Asko och Onyx var svårt medtagna – den äldre av dem orkade inte ens gå när fällan öppnades. Det fanns ingen avföring i fällan och Björn misstänker att de i sin desperata situation ätit sin egen avföring. – När de kom hem bajsade de ut varsin lång korv av benbitar och snören som sannolikt använts för att fästa åtelmaterial i fällan. Det är en för djävlig historia, konstaterar Björn.

Rävfälla ska vittjas en gång per dygn

Hundarna hade gått ned åtta kilo vardera i kroppsvikt. – Då ska man veta att de inte var feta när de försvann. Jag jagar mycket med dem och de har varit i fin jaktform, säger Björn. Han tror att de kan ha suttit fast i fällan hela tiden de var försvunna. – Om de gått in inom två veckor från att de hittades, hade det funnits spår i snön. Det fanns inte ett spår, säger Björn. Den yngre Asko har återhämtat sig förvånansvärt bra. Äldre Oryx har det kämpigare och veterinärerna har funnit testvärden som visar att hans kropp ännu inte funkar som den ska. Fällan stod uppenbart gillrad och oövervakad under lång tid. – Naturvårdsverkets föreskrifter säger att rävfälla ska vittjas en gång per dygn, säger Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet. Det pågår en polisutredning.

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen 070 – 744 18 21