Skulle man kunna ersätta dagens manuella viltinventering och i stället låta kameror och artificiell intelligens (AI) sköta den? Den frågan ställer sig Svenska jägareförbundet och Sveriges lantbruksuniversitet i ett nytt forskningsprojekt.
Genom att montera upp över 200 viltkameror i ett antal referensområden runt om i Sverige vill man följa de svenska viltstammarna.
Tanken är att se hur viltövervakningen kan utvecklas och fånga upp betydligt fler arter än med dagens metoder.
– Vi har idag bara egentligen bara en systematisk och bra metod för att inventera älg. Arterna påverkar varandra och vi går mot flerartsförvaltning och därför vill vi hitta metod som fungerar för allt, säger Filip Ånöstam, projektledare på Svenska Jägareförbundet
Sätts upp slumpmässigt
Metoden går till så att viltkameror sätts ut på ett halvt slumpmässigt sätt där avståndet mellan varje kamera är fast. Det innebär att det är slumpen som avgör i vilken miljö kameran hamnar.
Läs mer: Hit går viltvårdsfondens miljoner 2023 – Jaktjournalen
Själva kameran fungerar som en vanlig viltkamera och utlöses genom att kameran upptäcker värmeskillnader, vilket gör att de tar bilder när det går förbi ett djur.
– Vi håller på sätta ut kameror i de södra länen nu. De kommer att vara på dygnet runt under 2023. Sedan hoppas vi kunna fortsätta i samma område under lång tid. Hur länge beror på markägare och på pengar.
Samtidigt vill forskarna också ha hjälp av jägarkåren och parallellt med projektet utvecklas Viltbild.se. Det är en plattform som ska kunna samla in bilder från enskilda jägares viltkameror samtidigt som den ska hantera bilderna från kamerorna i referensområdena.
Analyseras av AI
Sajten är dock inte färdig att lanseras innan 2024 och det dröjer därför tills vanlig jägare kan vara med och bidra.
– Kort går det ut på att man laddar upp bilder som en AI sedan analyserar. Den artbestämmer bland annat automatiskt. Genom att få med jägare hoppas vi kunna kombinera våra och deras data och på så sätt även få en bild över hur det ser ut utanför våra referensområden.
Eftersom sajten med AI-tjänsten inte är klar under det första året kommer det i första hand att ägnas åt att hitta sätt att jobba med kamerorna effektivt och hitta formerna för projektet.
– Men vi kommer förhoppningsvis att kunna se reproduktion och könsfördelning.
Finns det ingen risk för människors personliga integritet med så mycket kameror i skogarna?
– Alla kameror kommer därför att skyltas. De kommer inte heller att placeras vid vägar, samhällen eller gårdar. Vi har även kontakt med alla markägare som godkänner att kamerorna sätts upp. Alla bilder på människor raderas också direkt, säger Filip Ånöstam.
Kamerorna i södra Sverige kommer upp i veckan och sätts igång direkt. I mellersta Sverige beräknas de vara uppe under andra halvan av maj och i norra delarna av landet under juni.
– Det beror på snöläget.
