Renägaren Martin Lundgren säger att Naturvårdsverkets personal ljög renägarna rakt upp i ansiktet. Foto: Naturvårdsverket och privat

”Vi blev rånade”

Nu vittnar också renägaren Martin Lundgren om att Naturvårdsverket blåste samebyarna på pengar när tre vargar skulle flyttas i Norrbotten förra vintern.

"}}

– Vi blev rånade. De satt och ljög oss rakt upp i ansiktet. Jag är så otroligt besviken på dem. Man har svårt att se att det ska funka i framtiden med alla planer de har för hur vargen ska hanteras i renskötselområdet, säger Martin Lundgren.

Han tillhör Östra Kikkejaure sameby som består av sex renägare. Under bestyret då Naturvårdsverket planerade att flytta tre vargar från Norrbotten och söderut, fick man hjälp av 16-17 personer med merarbetet.

– Vi lovade dem ersättning när pengarna från Naturvårdsverket skulle komma. Nu i efterhand förstår de inblandade att vi blev lurade av Naturvårdsverket. De har kört över oss så djävligt, så man vet inte vad man ska göra, säger Martin Lundgren.

Problemen började för Östra Kikkejarue redan i augusti 2019, när man hittade en stor hanren ihjälbiten. Den visade sig vara dödad av en invandrad varg, som klassades som viktig.

Ville flytta vargarna

När det stod klart att det fanns tre vargar med finsk-ryskt ursprung ville Naturvårdsverket flytta dem.

Renägarna Rune Stocke, Udtja sameby, och Jan Rannerud, Malå Sameby, var med på mötet i Arvidsjaur den 11 december 2019.

Under onsdagen vittnade de i Jaktjournalen, att de hörde Gunilla Ewing Skotnicka från Naturvårdsverket lova full kostnadstäckning för extra arbete, renfoder och helikoptrar under tiden fram till flytten.

Det gick fem månader utan att vargarna flyttades och slutnotan från samebyarna blev nästan 16 miljoner kronor. Naturvårdsverket betalade bara ut 8,5 miljoner kronor.

Resten av pengarna får samebyarna själva stå för.

Borttappade minnesanteckningar

– Jag var också med på mötet och hörde när frågan ställdes rakt ut, om det var full kostnadstäckning. Jo, svarade man. Vi har frågat efter minnesanteckningar, som det skulle vara naturligt att en myndighet för vid ett sådant här möte. Men det fanns inga minnesanteckningar – dem hade man tappat bort. Jag kunde inte för mitt liv tro att det skulle gå till på det här sättet, säger Martin Lundgren.

Gunilla Ewing Skotnicka sade på onsdagen i Jaktjournalen, att hon aldrig lovat full kostnadstäckning.

– Uppenbart uppfattade vi situationen på olika sätt och det är väldigt olyckligt. Det är problematiskt att det blev en otydlighet, säger Gunilla Ewing Skotnicka