SLU-biolog efterlyser fler renar i fjällen – för mångfalden

Det är tidningen Land som i sin pappersupplaga satt fokus på fjällandskapet. Där är renen viktig för att bevara det kulturlandskap som formats av betande renar och deras rörelser i terrängen. – Fjällen är till stor del ett betespräglat kulturlandskap. Precis som artrikedomen i ängs- och hagmarkerna i södra Sverige gynnas av betande djur ökar renbetet den biologiska mångfalden i fjälltrakterna, säger Weronika Axelsson Linkowski, biolog på SLU Centrum för biologisk mångfald, till Land. Fördelarna som renar för med sig gäller både kalfjället och fjällbjörklandskapet, som blir öppnare och ljusare vilket gynnar växter som har svårt att konkurrera annars.

”Missuppfattning”

– Det har funnits en missuppfattning om att det skulle förekomma överbete i fjällen, men det är snarare så att vi skulle behöva fler renar och ett högre betestryck på många håll för att få behålla det öppna fjällandskapet och dess speciella flora, säger Weronika Axelsson Linkowski till Land. Tomas Kuhmunen, renägare och kartspecialist på Sametinget i Kiruna, lyfter fram renarnas påverkan också på fjällsjöarna. Renarna håller rent i strandkanterna och förhindrar att förmultnande växtdelar grumlar vattnet och skapar otrivsel för rödingen – Det har till exempel visat sig att renen hjälper rödingen som är beroende av klara fjällsjöar genom att den hindrar att det växer igen kring sjöarna, säger Tomas Kuhmunen till Land.