Skogsbolagen har avtalstexter som kanske kan tolkas som försök att tysta debatt om framförallt älgförvaltningen. Men skogsbolagens representanter tillbakavisar kritiken.
– Det handlar absolut inte om att människor ska hindras från att tycka vad de vill om oss, säger Richard Sandström på Sveaskog.
Den allt svagare älgstammen och skogsbolagens krav på fortsatt hög avskjutning skapar spänd relation mellan jägare och skogsbolag.
– Det känns konstigt att betala för dyra arrenden när det sedan visar sig att det inte finns någon älg. Det skapar också en oro för framtiden: Hur ska vi kunna locka med unga jägare när vi berättar för dem att det kanske tar sex år innan de får se en älg? säger Fredrik Elback, vice ordförande i Jägareförbundet Västerbotten.
Han vittnar om att det i jägarkåren finns en rädsla för att kritisera skogsbolagen för deras avskjutningspolitik.
– Folk är rädda för att förlora sin jakt. Arrendeavtalen löper över elva månader – för att bolagen ska komma runt besittningsskyddet. Då törs man inte säga vad som helst – rätt vad det är har man ingen jaktmark, säger Fredrik Elback.
”Ett jävla tryck”
Västerbottens-Kuriren, VK, granskar frågan om älgjakt och kritik mot skogsbolagen. De talar med en jägare som inte vill framträda med sitt namn.
– Vi jägare har ett jävla tryck på oss. Från skogsbolagens håll gäller: gör som vi säger, håll truten, var glad att du får jaga. När jakten är ett så stort intresse och man inte har möjlighet att välja annan mark håller man tyst. Men inombords känner jag att det här är så galet det kan bli, säger en jägare som VK pratat med.
Både Sveaskog och Holmen Skog har avtal som deras jägare måste skriva på. Där står att jägarna inte får företräda bolagen i kontakter gentemot myndigheter, organisationer eller andra parter där bolagens intressen kan påverkas.
Det är text som kanske kan uppfattas som att jägare också ska passa sig för att framföra kritik mot bolagen i media.
”Direkt olämpliga”
VK har talat med Nils Funcke, expert på yttrandefrihet, och han tycker att bolagens avstalstexter är ”direkt olämpliga”.
– Det gagnar ingen att få en tystnadskultur oavsett vilket samhällsområde det handlar om. Man måste kunna diskutera och framföra olika uppfattningar. Det är djupt beklagligt att skogsbolagen skriver in sådana klausuler i avtalen som innebär att man hämmar en öppen och fri diskussion. Jägarna är naturligtvis oerhört värdefulla i debatten, säger Nils Funcke till Västerbottens-Kuriren.
Rickard Sandström, jakt- och fiskeansvarig vid Sveaskog, säger till Jaktjournalen att avtalstexten inte avser jägares kontakter med journalister.
– Skrivningen gäller älgskötselområden, älgförvaltningsgrupper och viltvårdsområden. Vi vill företräda oss själva där och påverka besluta som rör oss. Där vill vi inte att de vi upplåter jakt till ska föra vår talan. Det handlar absolut inte om mediakontakter, säger Rickard Sandström.
”Titta över formuleringarna”
Kan ni inte skriva det rakt ut i avtalet: Detta rör inte kontakter med journalister?
– Vi har aldrig fått synpunkter på det här förut. Men nu har vi förstått att det är en sak som människor stör sig på. Om det är så, kommer vi naturligtvis att titta över formuleringarna. Andemeningen handlar inte om journalistkontakter – jägare ska kunna säga vad de vill om oss, säger Rickard Sandström till Jaktjournalen.
Jaktjournalen har sökt Michael Burström, jaktansvarig hos Holmen, men inte lyckats nå honom. Burström uppger för VK att det är olyckligt om avtalstexten uppfattas som ett försök att stoppa kritik i media. Han säger att han inte hört den tolkningen av avtalstexten tidigare.
Yttrandefriheten är grundslagstadgad i Sverige. Så här står det om yttrandefriheten på riksdagens webbsida.
