Stå upp-komikern och före detta polisen Hasse Brontén driver poddradion

”Snutsnack” på Internet. I det senaste avsnittet intervjuas kvinnliga polisen Jenny (hon presenteras inte med efternamn). Hon tjänstgjorde i Jämtland 2007 och skickades på uppdraget då en 61-årig man och hans hund hittats döda vid en stuga i Valsjöbyn. Från början trodde man att mannen mördats, men ganska snart förstod polisens tekniker att han och hunden dödats av björn. Jenny och hennes kollegor jobbade på platsen hela dagen och lyckades spåra åt vilket håll björnen gått.

”Pistolen skakade”

– Efter några timmar blev jag jättekissnödig – jag var tvungen att gå på toaletten. Det fanns bara utedass och det är inte min grej. Jag förstod att jag måste gå ut i skogen, berättar Jenny för Hasse Brontén. Hon och kollegorna hade märkt upp platsen där björnspåren lämnade området utanför stugan. För att vara säker på att inte stöta ihop med björnen gick hon ut i skogen på motsatt sida för att uträtta sitt behov. Hon kände sig lite nervös över att vistas i skogen och tog fram sitt tjänstevapen innan hon hukade sig ned. – Jag satt där och kissade och då såg jag, fan det rör sig framför mig. Pistolen skakade och jag försökte sikta – men jag bara: Det ser ut som en björn. Det blev en snabbtorkning de luxe och upp med brallorna, berättar Jenny i Snutsnack.

”Hade kunnat bli uppäten”

Hon sprang tillbaka till kollegorna. Då anlände eftersöktsjägaren som skulle avliva björnen. Han visades till platsen där björnspåren försvann från gårdsplanen. – Han spårade ned där och efter en stund ringde han mig. Jag ser var du kissat någonstans, för jag ser din lilla papperstuss här, sa han, berättar Jenny. Hon förklarade att eftersöksjägaren måste ha gått åt fel håll, för hon hade gått i rakt motsatt riktning i förhållande till utspåren från stugan. – Nej, björnen ligger här – vi har skjutit den, sa eftersöksjägaren. Så den låg där i sänken kanske fem-sju meter framför mig. När han berättade det, jag fick sån frossa, Gud jag hade kunnat bli uppäten, berättar Jenny.

Hur långt bort var björnen? frågar Hasse Brontén? – Inte mer än sju meter, svarar Jenny. Efter den händelsen kände hon obehag att röra sig i skogen och slutade bland annat med orientering.

”Felet satt uppe i huvudet”

Lars Svanberg från Strömsund var eftersöksjägaren som avlivade björnen i Valsjöbyn. Han minns inte den här delen av händelsen som Jenny berättar. – Jag var nog för fokuserad på björnen och tänkte bara på den. Det var en otäck och märklig historia. Den björnen hade börjat betrakta människor som föda, säger Lars Svanberg. Efter händelsen påstods det att björnen var sjuk och utsvulten, men det håller inte Lars Svanberg med om. – Den hade en avslagen hörntand, men det har jag sett på mängder med björnar. På den här björnen satt felet uppe i huvudet. Han blev väldigt arg när vi närmade oss honom under eftersöket, berättar Lars Svanberg. Polisen Jennys berättelse kommer drygt 13 minuter in i senaste avsnittet av Snutsnack.

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen.se 070 – 744 18 21