Min kompis Johan blev utröstad ur sitt jaktlag.

”Tystad och utsparkad”, sa han.

Jag blev nyfiken hur det hade gått till. Johan hade varit med i det jaktlaget i tolv år. Han lever för jakt och har sin stuga på jaktmarken.

Johan berättade hur stämningen före, under och efter jaktveckan blev sämre och sämre.

”En del av jaktlaget kom inte på planerade arbetsdagar och gjorde inte sina arbetsuppgifter såsom älgspillningsinventering, iordningsställande av tilldelade pass och utplacering av saltstenar.”

Och det irriterade honom. Han hade sagt något om det med följd att ordförande blev mycket arg.

”Kniv i ryggen”

Johans irritation ökade när tre medlemmar, en dag före älgjakten, meddelade att de inte skulle komma på tre till fem vardagar.

När hundförare inte kom på fjärde dagen och inte kunde nås var irritationen på topp. ”Hur kan man bedriva jakt när tre – fyra personer inte kommer?”

Mycket förståeligt att han känner så, det är bara nio medlemmar i jaktlaget.
Johan hade uttalat kritik, på ett sätt som var rakt och onyanserat. Och det visade sig att man inte kunde göra så utan konsekvenser.

Det arrangerades ett möte bakom Johans rygg för att flera ville rösta ut honom. Det verkade inte vara en majoritet för det och Johan fick stanna. Ordföranden framförde till Johan att en del av gruppen tyckte att han orsakade en dålig stämning. En del hade bestämt att ta ifrån Johan hans biträdande jaktledarskap.

”Det kändes som en kniv i ryggen”, sa Johan.

”Jag blev så sårad. Varför kunde de inte framföra sina problem till mig i stället för att prata om mig bakom min rygg. Ok, jag behöver kanske vara bättre på hur jag uttrycker mig men man måste kunna ge och ta kritik. Om alla gör som de ska behöver det inte finnas en dålig stämning.”

Sårad och förbannad

Det som Johan sa till mig skrev han också till alla i jaktgruppen. Sedan sa han till mig att det var anmärkningsvärt att ordföranden, som tidigare bestämt hade sagt att problem och kritik ska framföras personligen, var med på det hemliga mötet.

Johan har aldrig fått svar varför det mötet hölls i stället för ett öppet samtal. Inte heller vem som låg bakom det.

Efter den berättelsen av Johan fick jag tillgång till alla sms och mejlkommunikation i jaktlagets grupp.

Jag frågade mig: Varför ville vissa ha ett möte bakom Johans rygg? Tål de inte alls kritik? Är de rädda för Johan eller bara fega? Vill de få bra möjlighet att övertala andra att bli av med Johan?

Hur skulle jag själv känna mig om det hölls ett möte bakom min rygg?

Svaret är att jag skulle bli mycket sårad och förbannad! För mig skulle det säga mer om dem som hade anordnat mötet än om mig.

Och… hur går man vidare i den här situationen?´ Som Johan sa:

”Förhållandet i gruppen var trasigt efter det.”

Inställd utvärdering

Sedan hände ett antal märkliga saker: Jaktledaren ville kalla till möte om utvärdering av jaktveckan som Johan också ville, men ordföranden hävdade att det bara var han som hade mandat att kalla till ett möte och inte jaktledaren. Ordföranden ville inte ha ett möte före årsmötet i maj. Så utvärderingen blev inte av.

Ordföranden bestämde ett datum till årsmöte trots att han visste att Johan inte kunde den dagen. Johans fråga att få ett annat datum blev bemött av tystnad från ordförandes sida. ”Kommunikationen blev inte vänligare efter det,” sa Johan.

Ordföranden kom med förslag via mejl att utnämna en medlem som tillförordnad jaktledare som alla, förutom jaktledaren och Johan, var ok med. Jaktlaget hade aldrig haft en TF jaktledare, det fanns en jaktledare och det behövdes inte en TF jaktledaren.

”Ordföranden och den nya TF jaktledaren är nära kompisar,” berättade Johan för mig.

Utesluten

Och då kom ett första brev inför årsmötet från styrelsen, som var skickat av ordföranden utan kännedom av jaktledaren, visade det sig. Besked var att en eller flera ville utesluta Johan från jaktlaget. Sedan kom andra brevet som ordförande skickade i namn av styrelse utan att resten av styrelsen, det vill säga jaktledaren och sekreterare/ kassör, hade informerats om det.

Därmed hade stadgarna inte följts.

Innehållet av de andra brevet var att en del av jaktlaget önskade uteslutning av Johan för att han var orsak till en dålig stämning. Han hade inte visat förbättring sedan ordföranden hade framfört de åsikterna i höstas. Det underströks med citat som ordföranden påstod blev sagda.

”De citaten var jobbiga att läsa, det gjorde ont. Det var igen en kniv i ryggen”, sa min kompis.

Sedan gick ordföranden ut med en ovanlig dagordning till årsmötet.
Det ställdes krav att Johan bara kunde vara närvarande vid punkt medlemsfrågor- eventuell utslutning av medlemmar- och att han vid utröstning direkt skulle avskedas från mötet.

Det blev mycket tydligt för mig att Johan helt enkelt inte fick en möjlighet att säga något och att han blev tystad!

Kontaktade Jägareförbundet

Det verkade som att ordföranden inte tål kritik. Hur det var för de andra som inte hade utfört sitt arbete och inte var närvarande under jaktveckan var på den tiden otydligt. Höll de med med ordförandes beteende och tål de inte kritik heller? Eller var de rädda för ordföranden?

Det är lätt att lägga skuld på en annan än sig själv men när det finns bråk är det inte bara en som är skyldig.

Jag tycker att det inte kan skada att vara självkritisk och ta ansvar själv!´

Johan tog kontakt med en jurist på Jägarförbundet om sina rättigheter.

”De sa att det var en märklig situation och att man aldrig får ignorera sin jaktledare. Och att man inte heller får vägra min närvaro på årsmötet. Men i slutändan kunde Jägarförbundet inte göra något för mig, trots att stadgarna inte hanterades”, berättade han.

Jag är stolt över hur min kompis hade skrivit sitt försvar inför årsmötet.´ Han skrev att det inte hade behövt uppstå problem om alla hade gjort det de skulle göra och om situationen hade hanterats med transparens. Till slut ifrågasatte han hur ordföranden hade använt sin makt under jaktåret, att han tyckte att ordförandes beteende hade bidragit till den dåliga stämningen och att han inte längre hade förtroende för honom.

Det tycker jag var starkt och modigt gjort av Johan!´

”Diktatur”

Johan röstades, som han förväntade, ut av fyra medlemmar.

”Just de som inte kom flera dagar under jaktveckan och inte utförde sina arbetsuppgifter”, sa Johan.

”Om jag ser hur jag har slitit för jaktlaget i alla år är det hemskt att bli utröstat av de personer som bara har stor mun, presterar minst och alltid ställer sina egna intressen först. De hade ingått en pakt, långt innan årsmötet, som jag bara kunde förlora. De tål inte kritik och jag blev tystad.”
Han suckade: ”Det jaktlaget har blivit en diktatur.”

Härskare med sina trogna följare finns tyvärr överallt i världen, tänkte jag.