"}}

Denna ledare publicerades i Jaktjournalen nummer 5-2021.

Det är dags för mig att lämna över chefredaktörskapet så detta blir min sista ledare. Nu tar Anders Ljung över publicistrollen och jag vill önska honom all lycka! Jag vill också passa på att tacka alla läsare som stöttat mig eller som tvingat mig vässa mina argument. Jag har uppskattat både ris och ros, och dialogen med er har varit mycket värdefull.

Nu är timmen för sen för att ta upp någon ny tråd. Istället vill jag summera det jag tjatat om genom åren eller påminna er om aktörer som jag hoppas ni orkar hålla ögonen på.

Makten

Att politiker, EU och djurskyddsorganisationer mest försvarar sina egna intressen är väl alla överens om vid det här laget. Men det är viktigt att vi orkar bibehålla trycket och lyfter fram felaktigheter i ljuset. Även om det börjar kännas lönslöst.

Lurigare är det med Naturvårdsverket, länsstyrelser och jägarorganisationer. De ska vara på jägarnas sida, men får de agera fritt representerar de snart sig själva eller i värsta fall andras intressen. Felsteg ska uppmärksammas och de ansvariga ska hållas skyldiga.

Frys ut etikivrarna

Alla dessa tangentbordsriddare i skinande rustning, med en högre moral än alla andra. De som har åsikter om jaktetik, jämställdhet och till och med om hur en skytt ska uttrycka sin glädje över ett fällt vilt. De finns i alla kommentarsfältet där de med bannor och regler tvingar in oss andra i sin ideologiska övertygelse.

De ska inte diktera våra villkor – vi har jaktlagstiftningen att förhålla oss till. Oavsett om skriver under med ”jägare” eller använder argument som ”nu har ni gett jaktmotståndarna ammunition”.

Historien visar att de värsta moralpredikarna oftast är de största svinen.

Jakt är roligt

Jakt är roligt och djur dör. Alla ekologiska fördelar med jakt är uttalade och vi upprepar dem som ett mantra. Visst får vi kött i frysen men vi hade inte jagat om det var ett enda stort lidande. Jakt är roligt. Sen dör djur och den enfaldiga vill få det att låta som att det är själva döden vi tycker är rolig. Så är det såklart inte. Jakt är kul och tur är väl det – vem hade annars förvaltat våra viltstammar?

Och det är okej att ha roligt. Än så länge…

Tack för den här tiden! Jag hoppas vi hörs eller ses i skogen.