Hösten 2012 ska ett nytt älg­förvaltningssystem tas i bruk. Jaktjournalen har skrivit om detta redan på förslagsstadiet och som vanligt när det gäller vårt främsta högvilt, älgen, är det många som engageras. I slutet av förra året tog riksdagen beslutet om en förändring och under vårvintern har allt fler jägare börjat inse att både älgen och jägarna riskerar att bli de stora förlorarna. Utslagsröst Anledningen är de nya förvaltnings­områdena som styrs av förvaltnings­grupper. I princip kommer de att styras av skogsnäringen eftersom de fått utslagsrösten. Den nuvarande organisationen med lokala samråd mellan jägare, storskogsbruk, privat skogsbruk och markägarintressen försvinner. I den nya förvaltningsmodellen kan skogsnäringen diktera villkoren för den svenska älgstammen. Detta är naturligtvis inte alls bra! Kompromisser För att lyckas med en bra älgförvaltning krävs vilja till samarbete och kompromisser. Den här viljan har man listigt tagit bort och i stället gett skogsnäringen makten! Det här är naturligtvis inte bra för älgstammen som på många sätt är vårt viktigaste vilt. Men om inte skogsbruket kommer att ta ett seriöst ansvar för att förvalta älgstammen måste vi jägare göra det. Förhoppningsvis har jag fel i mina farhågor, men ett system där ett enda intresse fäller avgörandet kommer knappast att bli framgångsrikt för någon annan än den som har utslagsrösten… Höga kostnader Ekonomiskt tyder det mesta på att det nya systemet kommer att bli mycket dyrt. Utbildning, arvoden och inventeringar kommer att dra i väg och planen är att vi jägare ska stå för kostnaden, delvis via fällavgifter och registreringsavgifter. Det här betyder egentligen bara en sak: höjda fällavgifter och dyrare jakt! Här har jägarförbunden tydligen missat att upplysa beslutsfattarna om att det är orimligt att bara jägarna ska stå för notan. Älgjakten är navet i en stor del av den svenska jakten. Jaktlag ska­pas och marker arrenderas. Nätverk byggs och samhällsinsatsen är ovärderlig. Ungdomar får möjlighet att utveckla sunda fritidsintressen och landsbygden stimuleras. Jag hoppas att vi hittar vägar till samförstånd, men nu hänger det på skogsnäringen!