Michael Hemming är jaktledare jaktlaget som blev av med sin mark efter 90 års arrende.

Jaktlag uppsagt från sin mark efter 90 års arrende - "helt odramatiskt"

PROVLÄS TILL KLOCKAN 16. Lilla Vads jaktlag i Dalarna skrev sitt första arrendekontrakt på jaktmarken 1935. Strax före nyår blev de uppsagda.

- Jag tycker att det är väldigt dålig stil, att man kan behandla ett jaktlag på det här sättet, säger jaktledaren Michael Hemming.

- Helt odramatiskt, säger förvaltaren Peter Andersson.

Han sitter vid köksbordet och bläddrar i  gamla kantstötta pärmar med gulnade kontrakt. I 90 år har Vads jaktlag arrenderat jaktmark i Vad i Söderbärke i Smedjebackens kommun.

Men nu är det slut med det för de åtta jägarna i laget.

- Vi har inte misskött oss på något sätt och när vi fick höra att avtalet skulle omförhandlas, så tyckte vi att det var helt okej. Då fick vi veta att vi skulle komma in med nytt anbud, berättar Michael Hemming.

Höjde budet

720 hektar av marken ägs nu för tiden av företaget Barken skogs, som är en del av Nordstjernan Holding AB. Marken förvaltas av Linköpings Skogstjänst.

När avtalet sades upp i höstas betalade Vads jaktlag 28 kronor plus moms per hektar.

- Det var ett väldigt lågt arrende och vi höjde vårt bud med mer än 100 procent - till 60 kronor plus moms per hektar. Men strax före årsskiftet kom det bara besked att man antagit ett annat bud, berättar Michael Hemming.

"Väldigt dåligt"

Han tycker att markägaren agerande är märkligt.

- Om det var pengarna det handlade om hade man väl kunnat ta en diskussion med oss. Jag tycker det är väldigt dåligt - och i jaktlagen runt omkring förstår man inte att ett jaktlag som skött sig kan behandlas så här.

"Helt odramatiskt"

På Linköpings Skogstjänst är det Peter Andersson som sköter bolagets skogsförvaltning i Dalarna och Västmanland.

- Vi fick ett högre bud som vi gick vidare med. Det är en ren affärsuppgörelse och handlar inte om att någon missskött sig eller så. Vi hade en låg nivå med arrendet och ville höja. Därför bjöd vi ut marken lokalt och fick ett högt bud. Vi höll inte på och kohandlade någonting, utan den som bjöd mest fick ta jakten. Det är helt odramatiskt på alla sätt, säger Peter Andersson.

Michael Hemming bläddrar i pärmen med alla gamla kontrakt.