Ägaren till Rockmyrens Tanja, Lars Hed från Kil i Värmland, har all anledning att vara både stolt och glad över sin hund. Han är också själv uppfödare till Tanja och det gör naturligtvis inte glädjen mindre. Vad är det som gör Tanja historisk? Jo inom rasen har det funnits relativt många jaktchampions i de prov som är gemensamma för övriga grythundraser, svenskt jaktchampionat, gryt. När det gäller Tysk Jaktterrierklubbs egna jaktprov har det inte funnits någon hund före Tanja som blivit jaktchampion på klubbens elitprov. Klubben bildades och jaktprov instiftades år 1980, alltså för 20 år sedan. Vi frågar Lars Hed: Hur kunde du Lars bli den första som klarade proven för ett jaktchampionat? – Det var helt enkelt så att jag stack ut hakan på ett årsmöte inom klubben för två år sedan, då förslag fanns om förändringar av provreglerna. Jag sa att våra elitprov inte var så speciellt svåra utan de skulle en bra tysk jaktterrier klara. – Ja, så var jag tvungen att bevisa det.

En allroundhund Tanja hade innan hon var tre år gjort alla jaktprov som i stort sett är möjliga för en tysk jaktterrier. Förutom det har hon naturligt nog även vid praktisk jakt visat att hon är av högsta klass både som kortdrivande hund och som grythund. – När Tanja var 1,5 år, på sommaren 1999, så började jag grytträningen med henne, berättar Lars. Säsongen före innan hon var ett år hade jag börjat köra henne som drivande hund på rådjur. – Jag sätter grytjakten som nummer ett. Det kändes därför bra att Tanja redan efter tre grytanlagsprov i augusti -99 hade klarat två väl godkända prov. – Jag gick även två viltspårprov med henne under sommaren. En viktigt sak är att jobba rätt mycket med en tysk jaktterrier och att ge den en bra lydnadsdressyr. Det är något som kommer till stor nytta både vid den praktiska jakten och vid jaktproven. Grytjakt – Under augusti blev det också den första grytjakten med Tanja, säger Lars. Tre grävlingar var det i grytet. Den första sköt vi efter nedslag där Tanja markerade den nere i grytet. En grävling sköts då den lämnade grytet. Den tredje lämnade också grytet, men där sköt vi bom. Tanja gick efter grävlingen med drevskall och vi hörde henne i cirka tio minuter. Hon var därefter åter inom 15 minuter. – Det började bra och Tanja visade att hon hade ett mycket bra arbetssätt med grävlingarna. Hon hade inte en skråma efter kontakterna med grävlingarna, så jag var mycket nöjd med henne. – Tanjas mor Raffa var inte den bästa hund när det var grävling i gryt, så därför kändes det bra att Tanja fungerade som hon gjorde. En sak som jag gärna vill poängtera är den stora nytta och säkerhet man får genom att använda grytpejl på hundarna. Anlagsproven Under hösten gick sedan Lars Hed med Tanja på två anlagsprov, Fält och Skog. Tysk Jaktterrierklubbs anlagsprov, Fält och/eller Skog, består av flera delar och moment. Poäng från de olika provdelarna räknas samman och ger en slutsumma. Slutsumman ger ett omdöme där det bästa är Utmärkt, följt av Mycket bra, God och Ej godkänd. Provdelarna är gryt- och vattendel, samt en drevdel där det går att börja med vilken del man vill. Det går också att göra båda delarna under samma dag. I grytdelen som sker i ett provgryt bedöms skärpa, jaktlust, skall och sök. Provet skiljer sig en hel del från de vanliga grytanlagsproven. När det gäller vattendelen ska hunden visa vattenpassion och lydnad. Drevdelen i provet Fält består av drev på stött fälthare på åkermark. I provet Skog sker bedömningen av drevegenskaperna på vilt som hunden får upp genom fritt sök. För att hunden skall bli godkänd fordras bland annat att den ska driva under minst 5 minuter och kunna kopplas inom 60 minuter efter det att den rest vilt. Elitprov Rockmyrens Tanja klarade ett Fältprov och ett Skogsprov med omdömet Utmärkt vid båda proven. Drevtiden på rådjur vid Skogsprovet var 13 minuter, vilket får ses som en idealisk tid. Går hunden därefter snabbt och omedelbart tillbaks till föraren har man en idealisk och mycket användbar kortdrivare. Under samma höst, då Tanja inte var två år startades hon även på ett Elitprov. Tre elitprovsettor gör att hunden blir svensk jaktprovschampion, något som ingen hund gjort vid den tiden. Elitprovet består även det av olika delprov. En lydnadsdel där hunden skall visa lydnad genom att klara av att gå fot, sitta, ligga och stanna kvar på kommando. Här ingår också en apportering där hunden skall hämta en fågel från simdjupt vatten. Den andra delen är en drevdel. Drevdelen det svåra Förutsättningarna att få starta på ett Elitprov är att hunden har minst omdömet Mycket bra på anlagsprov Fält eller Skog, godkänt grytanlagsprov arrangerat av valfri klubb, samt ett godkänt viltspårprov i anlagsklass arrangerat av valfri klubb. Elitprovets drevdel är förmodligen det som gjort att det varit svårt att få fram hundar som klarat tre elitprov. Domarbrist och långt mellan domare kan även det ha bidragit till att så få har provat att gå elitproven. Vid drevprovet skall hunden vara lös i minst tre och högst fyra timmar. Under den tiden ska framförallt hundens effektivitet bedömas. Med effektivitet menas bland annat att hunden ska göra två drev förbi tänkt linje för passkyttar vid provet, en hund som presterar vilt för bössan. Efter varje upptag ska hunden vara åter hos föraren inom 45 minuter. Tanja klarade sitt första elitprov med ett förstapris och tog hösten år 2000 ytterligare två förstapris och blev därmed Sveriges första jaktchampion på elitprov, SJ(E)CH. Snabba rävjakter – Första räven sprängde Tanja ur gryt på nyårsdagen år 2000, berättar Lars Hed. Det tog endast två minuter, så kom räven och den fick vi. – Det var den dagen jag började förstå att Tanja var något extra som grythund. En timme efter den första räven fick hon ut en räv ur ett annat gryt. Hon hade samma arbetsätt då och även den räven kom efter cirka två minuter. – Räv nummer två gick det inte lika bra med som den första. Både kompisen och jag sköt bom. Räven fick stövaren efter sig och efter ett två och en halv timmes drev gick den i gryt. – Det blev åter dags att släppa Tanja. Jag trodde väl att det nu skulle bli svårare för henne med att få ut räven, men inte. – Sedan Tanja varit nere och gått på i tre minuter så kom räven som skjuten ur en kanon ur en av grytgångarna. Den gången höll vi ordentligt och räven blev kvar. Jaktprov på räv Tanja hade tagit två väl godkända grytanlagsprov som rävsprängare och var klar för jaktprov i gryt för att bli grytjaktchampion. – När det gällde jaktproven i gryt började det lite motigt. Det var räv som gällde, men vid de två första tillfällena var det grävling i de gryt vi kom till. – Den första gången sköt vi grävlingen efter 1,5 timmar nere i grytet och vid det andra tillfället två grävlingar efter nedslag, samt en grävling som gick ut för Tanja, berättar Lars. Sedan är det också så att det funnits tillfällen med räv i gryt, men då har det inte gått att få tag på någon domare som varit ledig. – I december förra året blev det i alla fall läge för jaktprov med räv i gryt. Läge för räv – Det blåste kraftig vind och snöade ymnigt när jag tillsammans med en domare spårade av ett känt rävtillhåll. Och äntligen, där det var färska spår rakt in i grytet, säger Lars. – Tanja fick direkt kontakt med räven som låg alldeles innanför ingången. Det var ett rymligt gryt och vi kunde höra korta skallserier när Tanja emellanåt kom i kontakt med räven som gick undan i grytet. – Räven försökte skaka av sig och komma undan Tanja i grytet. Efter fem minuter hade den dock fått nog och valde att fly fältet. – Räven kom ut samma väg som den gått in och hann inte många meter innan skott small både från min och domarens bössa. Med det var också Tanja godkänd på jaktprov för rävsprängare. Fin representant För Tanja har det när hon är tre år gammal skjutits sju rävar, tolv grävlingar och ett tiotal rådjur. – För min del är jag mycket nöjd med Tanja. Hennes största förtjänst är att det är roligt att jaga med henne i gryt och att hon inte fått mer än någon enstaka mindre skråma. När det gäller drevtiderna så ligger de på mellan 5 till 30 minuter och oftast 15 minuter, säger Lars Hed. Rockmyrens Tanja, den historiska tyska jaktterriern, manar nu som ett exempel andra till att följa efter med att gå elitprov. Tanja är, förutom att vara en fin jaktlig representant för den allroundjagande tyska jaktterriern, även en trevlig och vänlig familjehund. Fakta om TANJA SJCH och SJ(g)CH Rockmyrens Tanja S14826/98 Efter: FINJ(g)CH Gamekeepers CC Kunta Kinte S28456/95 Undan: SUCH Rockmyrens Raffa S 41180/91 Ägare: Lars Hed, Kil Uppfödare: Lars Hed, Kil Övrigt: Höjd 37 cm, bröstomfång 44 cm UTSTÄLLNING 1999-06-06 Svenska Terrierklubben Jal Hamlot 1 ukl, 2 ukkl, HP 1999-06-19 Svenska Terrierklubben Rui Oliviera 1 ukl, 2 skl, CK, HP, 2 btkl 1999-08-01 Svenska Terrierklubben Montgomery/Bj. 1 ukl, 2 ukkl, HP, 3 skl 2000-11-12 Tysk Jaktterrierklubb Herman Nolte 2 ökl JAKTPROV Tysk jaktterrierklubbs anlagsprov År Arrangör Domare Prov/poäng/omdöme 1999-09-04 Tysk Jaktterrierklubb Cid Malmros Fältprov: 167 p, Utmärkt 1999-10-02 Tysk Jaktterrierklubb Mats Skogsberg Skogsprov: 167 p, Utmärkt Tysk jaktterrierklubbs elitprov 1999-10-31 Tysk Jaktterrierklubb Cid Malmros 1:a 2000-11-10 Tysk Jaktterrierklubb S-O Svensson 0:a 2000-11-18 Tysk Jaktterrierklubb S-O Svensson 1:a 2000-12-10 Tysk Jaktterrierklubb Cid Malmros 1:a Grytanlagsprov, grytjaktprov 1999-07-18 Tysk Jaktterrierklubb Lars Wiktorsson Ej godkänd 1999-08-08 Tysk Jaktterrierklubb M Grafström Väl godkänd 1999-08-13 Tysk Jaktterrierklubb M Grafström Väl godkänd 2000-12-29 Bergslagens Grythundklubb Rasmus Boström Godkänt jaktprov VILTSPÅRPROV 1999-05-24 Tysk Jaktterrierklubb Godkänd, anlagsklass 1999-07-17 Tysk Jaktterrierklubb 3:a öppen klass

Tysk jaktterrier – mångsidig jakthund

Tysk jaktterrier används för jakt på rådjur, hjort, vildsvin, en del även vid jakt efter älg och björn. Vid grytjakt framförallt som rävsprängare. Med sin vattenpassion kan hundarna även bli användbara apportörer i vatten och på land. Rasen skall vara modig och hård, arbetsglad och uthållig, vital och temperamentsfull. Den skall vara pålitlig, sällskaplig och följsam, varken skygg eller aggressiv. För att komma till sin rätt fordrar tysk jaktterrier, som de flesta andra terrierraser, en fast hand och grundläggande dressyr. Rasen har inte som andra terrierraser drabbats av ”utställningsfolkets” vurm utan den är en genuin jakthund regelmässigt ägd av jägare. Det ska poängteras, på grund av att hundar i rasen tidigare gett tysk jaktterrier dåligt rykte, att hundarna också är trevliga sällskaps- och familjehundar. Ursprungsland är Tyskland där några aktiva jägare efter första världskriget beslutade att bygga upp en avel av hundar, som uteslutande skulle ta hänsyn till jaktlig duglighet. Målsättningen var en för skogsjägaren liten allroundhund. Grunden blev fyra svarta och röda terrier, som enligt uppgift skulle härstamma från renavlade foxterrierlinjer. På dessa hundar grundades aveln av den tyska jaktterriern. År 1926 bildades Tysk Jaktterrierklubb och rasen erkändes i Tyskland år 1932. Numera finns klubbar för tysk jaktterrier i de flesta av Europas länder och ett internationellt samarbete mellan klubbarna. Rasen finns även spridd till andra världsdelar och med egna rasklubbar bland annat i U.S.A. Den svenska rasklubben bildades år 1980. Av rasstandarden framgår bland annat att: tysk jaktterrier är ”en liten, mestadels svart och röd, kompakt, välproportionerlig jakthund”. Bröstomfånget skall vara 10 till 12 cm större än mankhöjden. Kroppen skall vara obetydligt längre än mankhöjden.

Päls: Strävhårig päls som skall vara åtliggande, tätt och hård eller släthårig päls som skall vara grov. Färgen skall vara svart, mörkbrun eller melerat svartgrå med rödgula, skarpt avgränsade, rena tecken på ögonbryn, nosparti och bröst, på benen samt runt anus. Ljus och mörk mask är lika tillåtet; små vita tecken på bröst och tår tolereras. Mankhöjd: Hanar: 33 till 40 cm. Tikar: 33 till 40 cm”. Antalet registrerade valpar har under senare år legat på cirka 170 stycken. Rasklubben har en egen hemsida på Internet: www.tysk-jaktterrier-klubb.