Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har upptäckt att vildsvinssuggor och deras riktigt små kultingar kan röra sig långa sträckor för att nå begärlig mat. Med hjälp av GPS-märkning har en 20 kilometer lång vandring på ett dygn kunnat dokumenteras.
SLU-forskare driver sedan ett par år ett projekt där man GPS-märkt vildsvin. Rörelsemönster samt habitat- och födoval studeras.
I slutet av juni fann man att fyra suggor och deras 20 kultingar i Bergslagen under ett dygn vandrade en sträcka som fågelvägen uppmättes till 20 kilometer.
Dagen efter gick de fyra suggorna och deras kultingar nästan hela vägen tillbaka, 18 kilometer. När kultingarna öronmärktes några veckor tidigare hade de en kroppsvikt på runt tre kilo.
Lär kultingarna
”En vanlig vandring för att leta föda under en natt är oftast endast någon enstaka kilometer. Men denna gång tycks vandringens mål ha varit ett par vetefält, som undersöktes under någon timme”, skriver professor Petter Kjellander till Jaktjournalen.
Varför vildsvinen stannade bara en timme på veteåkern vet man inte. En teori är att grödan inte uppnått den rätta mognaden, eller att något skrämde suggorna och kultingarna.
”Hur dessa jordbruksmarker kan vara kända för en sugg grupp som lever så långt bort kan bara förklaras av att någon av suggorna är född i området eller i lärt sig detta av sin egen mor. Nu har suggorna delat med sig av samma information till sina egna kultingar”, skriver Petter Kjellander.
Han och forskarkollegorna känner inte till något tidigare dokumenterat fall där så små kultingar genomfört en så lång vandring på så kort tid.
”Vandringen indikerar också att den finns en uppenbar risk att överskatta antalet djur i ett område och i denna typ av magra marker, om de på så kort tid kan förflytta sig flera mil med sina små kultingar i sällskap”, skriver Petter Kjellander.
