19-årige Elis Wahlman från Valdemarsvik blev nyligen tidernas första jaktstipendiat vid jaktgymnasiet i Kalmar. Foto: Emelie Karlsson

”Självskjutet är godast”

För Elis Wahlman, 19, blev studentfirandet något alldeles extra. Som Kalmar läns första jaktgymnasieelev någonsin fick han motta Jägareförbundets jaktstipendium.

"}}

Det var första gången jaktstipendiet delades ut på Jaktgymnasiet i Gamleby. Pengarna, 5 000 kronor, ska från och med nu årligen föräras en elev som under den treåriga utbildningen utmärkt sig särskilt.

En erfaren jägare

Tidernas första stipendiat, 19-årige Elis Wahlman, är bördig från östgötska Valdemarsvik. Trots sin ungdom är han redan en erfaren jägare.

– Hela släkten jagar, så jag har varit med i skogen sedan mycket tidig ålder. Vi har lantbruk på 700 hektar, där vi föder upp cirka 200 nötdjur. Så jag behöver inte åka hemifrån för att jaga, berättar Elis.

Jagar med tax

Allra helst jagar han med tax. Men vanlig pürschjakt, där han får smyga riktigt långt, är också kul. Sträckjakt på vildand är en annan favorit.

– Men jag tycker det är roligt med variation. Just nu är det grisjakt, till exempel. Den här veckan har jag inte varit ute och jagat ännu. Men i vanliga fall jagar jag minst fem dagar i veckan, säger Elis.

Etik och förvaltning

Eleverna på jaktgymnasiet utgörs av allt från redan erfarna jägare, till nybörjare med jaktintresse. Elis tillhör de examenselever som hellre fördjupar sig i jaktetik och viltförvaltning, än i själva skjutandet.

– Jag tycker inte det är roligt när det pratas för mycket ”pang-pang”. För mig har etik och viltvård alltid varit det viktigaste. Med viltförvaltningen kan man åstadkomma förändring i naturen och resultatet är roligt att se, säger Elis Wahlman.

Jagat utomlands

Som lantbrukarson jagar Elis oftast på familjens egen mark, eller hos någon vän till familjen. Men han har även hunnit vara utomlands för att jaga.

– Ja, jag har varit praktikant i Kanada där jag varit med om att jaga svartbjörn, och så har jag varit i Finland och jagat. I Finland har man vitsvanshjort och mårdhund. Men det är ändå ganska likt Sverige. I Kanada ser det annorlunda ut. Där får man ta ner björnarna från stora berg som man får smyga i, berättar han.

Drömmer om eget

Elis Wahlmans stora framtidsdröm är att få möjlighet att sälja jaktupplevelser i egen regi. Fram till dess jobbar han i jaktbutik i Söderköping – en anställning som passar honom som hand i handske.

Exakt vad han ska använda pengarna från jaktstipendiet till, har han inte bestämt sig för ännu. Men att de ska sättas in på jaktkontot är självklart.

”Självskjutet är godast”

Frågar man honom vilket kött han helst har i grytan när han ska laga en riktigt god middag, vet Elis Wahlman däremot precis vad han ska svara.

– Kronhjort och dovhjort. Det är mitt favoritkött. Kronhjortar finns det inte så många där jag jagar, så kronhjortkött brukar jag köpa. Men dovhjort jagar jag själv. Självskjutet är godast, säger Elis.