Tidig jakt
Husse Björn Olsson, Lerum, är uppväxt i en riktig hundfamilj. Hans syster och bror är också inbitna jägare och hundmänniskor. Deras far var också en omtalad hundkarl. Så det är inte konstigt att han samlat på sig en hel del erfarenhet genom åren. Men med S Kanteborgs Hera tycker han faktiskt att han fått fram sin bästa hund hittills. Hera börjar jaktdagen i skogarna utanför Alingsås med en fin söktur. Just hennes sök och förmåga att finna vilt är något Björn vill framhålla som en av hennes allra bästa egenskaper. Han nämner att hon lite oturligt under prov fått låga poäng på just söket, men det berodde på att hon hela tiden hittade nytt vilt innan hon fick visa upp sina färdigheter i momentet. I övrigt har proven rullat på enligt plan. Husse har nu siktet inställt på att köra fram henne till jaktchampion, något som är lättare sagt än gjort. Men att Hera har kvaliteten för att klara det råder det inget tvivel om.
S Kanteborgs Hera SE17958/2014
Rejäl jakthund tidigt
Redan som unghund visade Hera rejäla takter, helt enligt uppfödare Sven Sjöbergs och Åsa Nyströms, Vänersborg, plan. Sven som är med i skogen denna dag berättar att de gjorde denna kombination med förhoppningen om att få fram hundar med ett stort vildsvinsintresse. Att det har lyckats får vi se prov på senare under dagen. – Vi vill också att våra avkommer ska ha en tydlig av- och påknapp. I skogen ska de vara 100 procent fokuserade på sin uppgift, men hemma ska de fungera som lugna trygga familjehundar, säger Sven. Björn är snabb med att fylla i att Hera är just sådan. Husse berättar också att hon redan första året jagade vildsvin på ett sätt som fick honom att höja på ögonbrynen. Hon kunde i princip strunta i rådjuren bara för att i nästa stund ta upp vildsvin och jaga som hon aldrig gjort annat. – Vildsvinen blir allt fler i vårt område och vi behöver helt klart olika hundtyper för att på ett bra sätt kunna jaga dem. Heras typ är definitivt användbar, både för husse och passkyttar, resonerar Björn.Ståndskall på räv
Heras första drev för dagen ska visa sig handla om räv. En passkytt får den snart i pass men skottet tar lite långt bak. Hera är snart ikapp och börjar skälla ståndskall. Efter att Björn varit framme och fångat av räven påtalar han att han uppskattar att Hera inte själv försökt ta ihjäl den. Han har erfarenheten att hundar som lär sig att de kan bita ihjäl djur ofta kan få lite för hög tuppkam. Det slutar då oftast med en skadad hund eller ett skadat vilt. Något han helst undviker. Efter att ha lämnat räven hos passkytten fortsätter vi in i området som är tänkt att jagas av. Hera är fortfarande mycket taggad och drar genast iväg igen.
Björn Olsson med sin Kanteborgs Hera. Ett gott team i skogen.
Nytt upptag
Denna gång kommer upptaget på 600 meter och Hera visar att det finns belägg för husses hyllningar angående hennes förmåga att finna vilt. Vi går upp och tar pass i kanten av ett hygge. Drevet går till en början rakt ifrån oss och vi kan samtala och njuta av morgonsolen. – Sommaren 2018 fick hon sin första valpkull. Jag fastnade för en hane vid namn Aurelius Von Der Tanzlaube. De största anledningarna till det var hans mycket fina temperament och rejäla jaktsätt. Det ska bli mycket spännande att följa dessa valpar, berättar Björn när drevet nästan gått ur hörhåll. Heras sätt att fostra sina valpar var också något som verkligen imponerade på hennes husse. Längre i resonemanget kommer han inte innan han avbryts av att Heras täta drevskall hörs allt tydligare igen. Snart lösgör sig en råbock på andra sidan hygget. Husse släpper in den en bit innan han visslar till. Bocken stannar upp med full bredsida. Den tar sig bara 20 meter efter att ha fått en bra lungsmäll.
Hera är stolt vid sitt vilt, men väldigt snäll och visar inga tecken på att vakta det.