"}}

Han kommer från en riktig jägarfamilj och är uppväxt i trakterna av Högland i Bjurholm. Farfar, morfar och pappa jagar, och Rikard satt med på älgpass från femårsåldern.

– När jag var för liten för att vara med, satt jag hemma hos farmor och kollade på jaktfilm, berättar Rikard med ett skratt.

Han och sambon Hanna Augustsson, som också jagar, har var sin älghund – en laika och en jämthund – och av naturliga skäl blir det mycket älgjakt. Men Rikard brinner för alla typer av jakt – lodjur, björn, hare, räv och bäver på vårarna.

– Björn och lodjur har jag inte fått skjuta ännu. Det har varit nära, men aldrig tillräckligt nära, säger han.

Lördagen den 8 oktober gick Rikard och en kompis ut på jakt med brodern Johans drever, Häggströms Balto, eller Elton som han kallas.

Drev direkt

– På en åker hade vi en ensam get, men vi ids inte släppa på ensamma getter. Därför gick vi längre bort där vi visste att det fanns en hare. Elton började driva direkt, berättar Rikard.

Det blev ett snävt snurrande drev, som cirklade runt i en radie av 500-600 meter. Elton, som nyanserar fint och berättar ärligt när han ligger nära drevdjuret, tjöt stundtals av jaktlust.

Det buktade runt i branta backar på sidan om en å och Rikard hade tagit sig ett pass i gammal åkermark där det kommit upp en del björksly.

– Jag stod i kanten till en tallgallring – ett ganska säkert pass där jag trodde att drevet skulle komma. Plötsligt fick jag se något som studsade fram i terrängen. Jag förstod att jag skulle få ett läge i en gallringsgata, så jag vred upp kikaren på kombin till fyra gångers förstoring, berättar Rikard.

”Obeskrivlig känsla”

Drevdjuret kom mycket riktigt där han tänkt sig och på 70 meters avstånd avlossade Rikard sin kulpipa i kalibern 6.5×55.

Skottet tog lite högt, men kulan träffade både ryggrad och lungor, så rådjuret lade sig på platsen.

– Alltihop gick så snabbt. Det var en obeskrivlig känsla när jag kom fram och fick se att det var en jättestor bock. Jag glömde bort tid och rum, blev som i trans, berättar Rikard.

Nu har hornet mätts in och det blev en guldmedalj med 142,06 poäng.

– Vi våras såg vi en djävulskt stor bock som kom fram till samma åker dag efter dag en längre tid. Men plötsligt försvann den och vi tänkte att den blivit skjuten. Och så dök han upp nu, säger Rikard.

Rikard och hans sambo Hanna lever ett riktigt jakt och fiskeliv. På somrarna tacklar de långdrag och puttrar sakta med elmotor och får harr, öring och röding. På vintrarna är det pimpel med mormyska som gäller.

Recept på burgare

Och så har de verkligen gått in för att ta hand om de klimatsmarta råvaror som jakten och fisket ger.

– Hanna är grym på matlagning. Hjärtat från bocken stekte vi i smör och saltade och pepprade. Så fruktansvärt gott, säger Rikard.

När intervjun görs är planen att rådjurssadeln ska bli utgångspunkten i den lilla familjens fredagsmys.

Och så har Rikard och Hanna experimenterat med rådjursfärsen och hittat ett eget recept på rådjursburgare.

– Vi blandar färsen med strimlad stekt bacon, torkade, mortlade trattkantareller, chili, grädde eller mjölk för att binda ihop det, och så salt och peppar. Det blir grymt bra, säger Rikard.