När Porla hoppade ur bilens hundbur började hon ivrigt att sno sig kring benen på husse. Hon visste att det var jakt på gång och pratade lite. Flera andra hundar stod med sina ägare på gårdsplanen, vorstehhundar och yt­terligare en münsterländer, Porlas syster. Alla var spända av förväntan, det var lite av julafton att få komma till en mark i östra Skåne med gott om fasaner och rapphöns. En jaktmöjlighet som inte Mats har där han bor utanför Göteborg.

Fågelkontakt Vid kanten av ett stort sädesfält släppte han Porla. Snabbt som en pil drog hon ut på sök, mot kanten med den tätare vegetationen, och så slog hon tillbaka mot åkerns andra sida. Fem minuter senare markerade hon fågel, med nosen mot backen följde hon en löpa in mot kanten och så var hon försvunnen i den täta viltremissen. Mats följde upp, fann henne i fast stånd och fällde ihop hagelbössan. På order exploderade Porla och reste fågeln, en ung fasantupp for till väders. Porla stannade upp och Mats lyfte bössan, svingade i kapp och sköt. I ett moln av dun föll tuppen i växtligheten. Porla tittade förväntansfullt på Mats, fick beröm och order om apport. Hon rusade i väg med full fart och kom tillbaka med tuppen i käften. Avlämning och en stolt Mats gick ut till sina väntande kamrater. – Det gjorde du bra! Jag tror att de dagarna vi hade på fjället under ripjakten har gjort susen för Porla, men framför allt för dig, uttryckte Anders Landin, som är Mats läromästare och jaktkamrat. Andra hunden Herrskapets B-Porla är Mats andra hund och hans andra münsterländer. – I vårt jaktlag saknade vi eftersökshundar och jag valde rasen efter­som den är allround. Den första hunden fick jaga klövvilt och tränades på eftersök. Det var väl lite si och så med dressyren, men den fungerade. – Vi lyckades dock med en tvåa och en trea i öppen klass, men jag var definitivt inte mogen att föra den till jaktprov, berättade Mats. Mats hade tänt på den energi som hunden hade, så även nästa hund blev en münsterländer. Valpen köp­tes hos Torun Brate på Herr­ska­pets kennel i Skinnskatteberg, vilket inte var en tillfällighet. Tiken Eischa har två år i rad fått avelspris. Torun var klok och beställde en kurs hos Anders Landin för sina valp­köpare. Hundarna fick träning och framför allt fick hundförarna en lektion i konsekvens och lydnad. Inget klövvilt – Allt föll så mycket enklare på plats, Anders såg hundens kapacitet och i synnerhet mina brister. Lydnaden föll snabbt på plats och detta var grunden för den fortsatta jaktträningen, förklarar Mats. – Jag hade satt upp målet att komma till jaktprov, och därmed ingen klövviltsjakt för Porla. Jag ville ha en stående fågelhund som samtidigt var en bra apportör och eftersökshund, berättar Mats. Med tiden började jaktträningen och vid flera tillfällen återvän­de han till Anders Landins träningsgård. Porla växte och Mats blev alltmer erfaren. Krutpaket – Vad jag uppskattar mest hos Porla är hennes enorma vilja, hennes otroliga sug efter att få arbeta. Det är ett stort problem att hinna med att ta vara på detta, samtidigt som man ska hinna med arbete och sköta om familj med barn. – Kraften finns, men tiden är begränsad! Tack vare Anders hjälp har det fungerat, konstaterade Mats. – Det råder inget tvivel om att Porla har energi, och mycket tack vare hennes välbyggda och lätta kropp blir hon inte trött i första taget. När vi tidigare i år jagat ripa i tre dagar och mina vorstehhundar började att krokna var hon lika pigg, men det är typiskt för mindre hundar som breton och münsterländer, säger Anders Landin. – Rasen är inte den som man bör välja som första hund. Min erfarenhet är att den kräver mer än en vorsteh och det säger en hel del. På jaktprov har jag sett att rasen blivit allt bättre och framför allt har förarna utvecklats. [bild7:Mats hade som mål att komma upp i elitklass med Porla, nu är de där.]Apportör På münsterländern ställs det samma krav som på vorstehhundar under jaktprov. Förutom att de ska fungera som stående fågelhundar ska de vara goda apportörer på land och i vatten. Vattenpassion saknas inte hos Porla och avlämningarna lämnar inget övrigt att önska. I proven in­går även ett släpspår på 200 meter med ett vilt vägande mer än tre kilo, tidigare skulle det vara räv. Hunden ska fritt spåra upp viltet och apportera det till sin förare. När Mats visade upp hennes förmåga tvekade hon inte, trots att det var en räv som luktade allt annat än fräscht! På de första tre jaktproven i öp­pen klass var det ingen större fram­gång för Mats. – Det var helt enkelt stolpe ut, otur och delvis förarfel, suckar Mats. Några dagar efter det sista misslyckade provet blev det stolpe in. Två prov i rad med 170 poäng och två raka ettor, och så var hon klar för elitprov. – Under första elitprovet hade jag inte full kontroll på henne när parhunden funnit fågel, det blev en tvåa, avslutar Mats. Ingen hund går till elitklass av en tillfällighet och det gäller tveklöst en hund med den kalibern som Porla har. – Nu 2009 tror jag att Porla, och framför allt Mats, är mogna för de högre priserna, avslutar Anders Landin. Herrskapets B-Porla, S11991/2005 Fader: Boris Von Der Westerloh-Mühle, ZBKLM00-0294 Moder: Eischa Vom Kiefernwalde, S63696/2003 Ägare: Mats Eriksson, Lerum Uppfödare: Torun Brate, Skinnskatteberg Utställningar 2007-08-18 Vårgårda Carl-Magnus Olofsson B/JKL 1, B/JKK 1 2008-08-16 Vårgårda Göran Hallberger B/JKL 1, B/JKK 1, CK, BTKL 1, CERT, BIM 2009-08-15 Vårgårda Ursula Nielsen B/JKL 1, B/JKK 1, CK, CERT Jaktprov 2006-10-05 Malmköping Thomas Johansson Ukl 2 2007-11-18 Västsvenska Göran Stamborg Ökl 1 2007-11-25 Västsvenska Birger Knutsson Ökl 1 2008-11-25 Västsvenska Birger Knutsson Ekl 2