Jonathan Järvinen på platsen där två vargar var mycket nära att ta hans jämthundshane i höstas.

Vargarna kom och löshundsjakten dog

Nu hoppas jaktledaren på licensjakt i vinter

Vargattacken mot Jonathan Järvinens jämthundshane förändrade förutsättningarna för löshundsjakt totalt i Bredmossen på gränsen mellan Dalarna och Västmanland.

- Det var en chock och vi bröt jakten. Nu vågar jag inte släppa hund här, säger han.

Bakom en vägbom går en spikrak grusväg från gamla riksväg 68. Här fick jag skjuts av mamma på cykel till barndomens badsjö, Lillsjön.

Det är fantastiska jaktmarker som bjuder alla möjliga terrängtyper. Sommarsolen lyser varmt och det är ett par månader kvar tills löshundsjakten startar. Men här vågar inte jägarna längre släppa några hundar.

500-600 meter in efter grusvägen har vi stämt träff, jaktledaren Jonathan Järvinen och jag. Det är bara några kilometer till Avesta och någon mil till Norberg.

- Ett par kilometer bort har vi fått bilder på vargvalpar. De finns inte officiellt, men vi vet att de är där, säger Jonathan Järvinen.

Jonathan Järvinen

Jagad av två vargar

Han sitter på platsen där löshundsjakten i området fick ett abrupt slut tisdagen den 15 oktober 2024. Jonathan släppte sin fyraårige jämthundshane, Klotrolles Loke, och han försvann ned i skogen.

Plötsligt kom han rusande tillbaka till husse.

- Han kom i full fart och hade två vargar efter sig - de var max någon meter bakom hunden. Jag vrålade allt jag kunde, men vargarna reagerade inte. Både hunden och vargarna fortsatte över vägen och upp på andra sidan, berättar Jonathan.

Han ropade över radion till passkytten på hygget och rapporterade det akuta läget.

- Passkytten sköt och jag såg på pejlen att Loke vände tillbaka mot mig. Han kom i full fart och hade fortfarande en varg efter sig. Jag sköt två skott och kompisen jag hade med mig lyckades kalla in hunden.

Man ringde länsstyrelsen, som kom och spårade. Det hittades dock inga tecken på att något av de tre skotten träffat vargarna.

- 700 meter bort hade en av dem börjat revirmarkera när länsstyrelsen spårade efter med hund, konstaterar Jonathan.

Lade ned älgjakten

Jaktlaget beslutade lägga ned älgjakten för året. Och Jonathan befarar att det inte blir någon jakt i höst heller.

- Vi är två hundförare i laget och jag släpper inte här som läget är just nu. Jag tar inte heller in jaktgäster med hundar som de riskerar att få dem dödade - det vore dubbelmoral och oetiskt

Jonathan och hans 19 jaktkompisar har totalt 2.400 hektar jaktmark. Merparten ägs av Sveaskog, men uppemot 250 hektar arrenderas av länsstyrelsen. Det är marken där naturreservatet Bredmossen ligger - området som gett vargreviret dess namn.

- Vi har pratat med länsstyrelsen om att vi borde få sänkt arrende på grund av vargarna, men det fick vi inget gehör för.

Loke och Asta är förväntansfulla, men löshundsjakten är inställd.

Vargvalpar fotograferade

Han och de andra jägarna har märkt av vargarna närvaro i cirka två år. Men det var först den gångna vintern som länsstyrelsernas personal i Dalarna och Västmanland lyckades kvalitetssäkra det revirmarkerande paret.

Fredrik Perols, spårare och besiktningsman på länsstyrelsen i Dalarna, säger att man ännu inte vet om det fötts valpar.

Men Jonathan Järvinen och de andra jägarna har järnkoll.

- Här ser du tre valpar och här ser du de vuxna vargarna och valparna, säger han och visar två nytagna bilder från viltkameror.

Den som äger bilderna har fått veta av länsstyrelsens personal i Västmanland att bilderna inte ska spridas. Därför kan vi inte publicera dem i den här artikeln.

Länsstyrelsentjänstemännens inställning till spridning av bilderna handlar antagligen om att de vuxna vargarna vid den här tiden lämnar valpar på så kallade rendezvous-platser när de ger sig ut på jakt. Då lever valparna farligt tills föräldradjuren återvänder.

Bredmossen har gett reviret sitt namn.

Går över riksvägen

Bilderna är tagna ett par kilometer från platsen där Jonathan Järvinens hund attackerades - men på södra sidan av både gamla och nya riksväg 68.

- Vargarna har lärt sig att hitta över vägen, trots viltstängslet. Det tar sig över vid öppningen mot Myrsjövägen - det har hänt flera gånger att de varit nära att bli påkörda ute på vägen, berättar Jonathan.

Reviret sträcker sig ned mot Karbenning och Olsbenning på ena sidan vägen - och uppemot Olofsfors och Hedemora på den andra sidan.

Klotrolles Loke och åttaåriga championtiken Slokhattens Asta tittar ut förväntansfullt genom burgallrena på picupen. Men här blir det ingen jakt idag och inte heller när höstens älgpremiär kommer.

- Jag har en annan jaktmark närmare Norberg, men det här reviret går väldigt nära där också, säger Jonathan.

Några pensionärer i laget har skaffat småviltshundar. Inte heller de våga släppa dem.

- Nu när vargstammen ska minskas hoppas vi att vi får licensjakt och får ta bort det här reviret i vinter, säger Jonathan.

Hoppas på vargjakt

Varför skulle ni få jakt i ett nytt revir när det finns jägare på andra håll som levt länge med vargar?

- För att den här delen av Västmanland nu är ett av de vargtätaste områdena i Sverige. De vuxna vargarna är nära släkt och då är det väl viktigt att få bort dem så att inaveln inte sprider sig, svarar Jonathan.

Jägarna betalar uppemot 100.000 kronor i arrende till Sveaskog. Man har inte tagit någon diskussion om sänkt arrende med skogsbolaget.

- De brukar värna vargar eftersom de jagar älg varje dag året om. Slutar många jägare, så kommer man säkert att ta in nya jägare utifrån. Du kan åka före, jag kommer efter och låser vägbommen, avslutar Jonathan Järvinen.

Jaktjournalen har inte lyckats nå någon handläggare på länsstyrelsen i Västmanland för en kommentar.