ANNONS
MEST LÄSTA
MER INOM KATEGORIN JAKTNYHETER
Annons
Dyrt och krångligt, tycker länsstyrelser om sänkt vargstam
Frågan är om varenda varg ska registreras genom DNA
Det blir både kostsamt och krångligt att minska vargstammen så som regeringen önskar. Bland annat diskuteras att varenda varg i landet ska registreras med DNA. Det är innebörden i yttrandena från länsstyrelserna.
- Man kan ifrågasätta om en sådan förvaltning i grunden är vettig, säger Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig tjänsteman på Jägareförbundet.
Det handlar om regeringens ambition att pressa ned det så kallade referensvärdet, alltså miniminivån, för den svenska vargstammen. 170 vargar, jämfört med dagens 300, har nämnts i de politiska diskussionerna.
Då kommer att krävas att finsk-ryska vargar, som vandrat in i norr, flyttas till vargzonen i den södra halvan av landet.
Regeringen har bett Naturvårdsverket om en rapport över vilka konsekvenser det får för vargförvaltningen. Naturvårdsverket har i sin tur begärt yttrande från länsstyrelserna.
En utgångspunkt för Naturvårdsverket är att hela inventeringssystemet måste göras om, så att varenda varg kartläggs med DNA. Det handlar om att få så rigorös kontroll över vargstammen som EU-reglerna kräver.
Annons
Miljonrullning
Jaktjournalen har läst yttrandena från länsstyrelserna och där beskrivs en omfattande miljonrullning. Det handlar om insatser i samband med vargflytt - exempelvis information till allmänheten och ökad bevakning av "viktiga" vargar.
Länsstyrelserna trycker också på att människor som bor och verkar i revir där flyttvargar slår sig ned, måste få full kostnadsersättning för så kallade rovdjursavvisande stängsel.
Så här skriver tjänstemännen på länsstyrelsen i Uppsala:
"Länsstyrelsen betonar även vikten av att Naturvårdsverket och Regeringen genomför en noggrann undersökning av det potentiella folkliga stödet för att genomföra åtgärder kopplade till en sänkning av vargens referensvärde. Utan ett brett stöd för genetisk förstärkning genom flytt av varg, ökade kostnader för inventering och omfattande jakt för att sänka stammen, riskerar både länsstyrelserna och Naturvårdsverket att behöva lägga betydande resurser på kommunikation och krishantering."
Länsstyrelserna pekar på att det kommer att krävas fler anställda, som letar vargspår och DNA från vargar. Det kommer att krävas fler tjänstemän som vaktar "viktiga" vargar. Det kommer att krävas fler DNA-prov och viltkameror, eftersom det på många håll i landet inte finns tillräckligt med snö för spårning.
Det behöver göras omfattande informationskampanjer i områden där flyttvargar släpps.
Nya tjänstefordon till länsstyrelsernas fältpersonal lyfts också fram.
Istället för skyddsjakt...
Länsstyrelsen i Uppsala pekar på konsekvenserna av att möjligheterna till skyddsjakt sannolikt minskas kraftigt i revir med flyttvarg:
"En viktig aspekt är att kostnaderna för förebyggande åtgärder, särskilt stängsling, kommer att bli betydande i frånvaro av alternativa åtgärder som skyddsjakt."
Länsstyrelsen i Skåne skriver att utbildning av ny personal kommer att ta två-tre år. Dessutom räknar myndigheten med upprepade och återkommande rekryteringsprocesser, eftersom "konfliktpotentialen i arbetet är hög."
"Bara en mindre del av djurägarna som har så kallat rovdjursavvisande stängsel. I områden med fast förekomst av genetiskt viktiga individer anser Länsstyrelsen att staten ska erbjuda 100% bidrag för rovdjursavvisande stängsel. Vidare bör bidraget övervägas att även omfatta nötkreatur samt mindre hästraser", skriver Skånes länsstyrelsetjänstemän.
Annons
En brandfackla
De kastar också in en riktig brandfackla:
"För att skydda genetiskt viktiga individer och säkerställa att populationen inte understiger referensvärdet, bedömer Länsstyrelsen att antalet vargar som fälls genom skyddsjakt och paragraf 28 kommer behöva minska. Nuvarande riktlinjer för skyddsjakt behöver därför revideras vilket innebär att acceptansen för skador orsakade av varg behöver öka."
Om de tankarna blir verklighet blir det alltså svårare att skydda sina tamdjur och svårare att få skyddsjakt på skadegörande individer.
Även länsstyrelsen i Kronoberg är inne på att vargförvaltningen måste övergå från att bygga på skyddsjakt, till att fokusera på förebyggande åtgärder och full kostnadsersättning för elstängsel.
Enligt Naturvårdsverkets plan ska vargarna flyttas direkt från renskötselområdet och sedan GPS-övervakas när de släpps ut i den södra halvan av landet. Detta för att kunna se om vargarna insjuknar i rabies, en sjukdom som kan dröja sex månader innan vargen börjar uppvisa symtom.
GPS-övervakning
"LST Kronoberg stöder det förslag som diskuterats i sydlänen om att positioner från GPS-märkta vargar bör samlas in nationellt i en gemensam digital tjänst. Berörda länsstyrelser ska ha realtidsåtkomst till dessa data via en säker inloggning i databasen. Eftersom övervakning behöver ske alla dagar i veckan är det nödvändigt för länsstyrelsen att anlita fast personal", skriver länsstyrelsen i Kronoberg i sitt yttrande.
Länsstyrelsen i Gävleborg ifrågasätter kraftigt riktningen för förvaltningen av varg som detta uppdrag anger.
"Länsstyrelsen pekar på orimligheten i att bekosta en förvaltning som är så enskilt fokuserad på en art och poängterar även riskerna med en så tydlig särskiljning. Gävleborgs län håller samtliga av de stora rovdjuren, varg, lodjur, björn, järv och kungsörn. Den samlade erfarenheten talar starkt för att acceptansen kommer bli allt svårare att uppnå för den enskilda arten med den här typen av förvaltning. Möjliggörandet av acceptans är i sin tur grunden för att vargens gynnsamma bevarandestatus ska kunna bibehållas över tid. Ett sådant här fokus i vargförvaltningen kommer även att leda till indirekta konsekvenser på övrig viltförvaltning utöver den negativa påverkan på vargen som art", skriver länsstyrelsen i Gävleborg.
Länsstyrelsen i Dalarna framhåller att en sänkning av vargstammen till minst 270 individer ryms inom nuvarande budget. Med en sänkning till 170 krävs stora arbetsinsatser för att skapa en individbaserad inventering, påpekar tjänstemännen i Dalarna.
Inget jägarperspektiv
Det är slående att jägarperspektivet saknas helt i länsstyrelsernas yttranden. Sannolikt blir det exempelvis mycket svårt att få skyddsjakt på flyttvargar som börjar attackera jakthundar.
- Det är klart att det utrymmet för skyddsjakt och paragraf 28 minskar om vargstammen blir mindre. Konsekvensen blir att varje varg blir mer värdefull. Men samtidigt minskar antalet angrepp när stammen blir mindre, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen.
Han tycker att det är Naturvårdsverkets frågeställning, alltså vad konsekvenserna av en individbaserad inventering innebär, som styr länsstyrelsernas svar.
- Jag kan inte säga att länsstyrelserna har fel i sina svar. Men man kan ju fråga sig om det är vettigt att vi ska ha en sådan vargförvaltning, säger Gunnar Glöersen.
Den 15 mars ska Naturvårdsverket lämna över sin rapport till regeringen.