Det är på sin webbsida som LRF offentliggör uppgifterna kring sin jämförelse mellan olika EU-länder. LRF har granskat Naturvårdsverkets beräkningar, som anger att 14,5 procent av den svenska naturen är skyddad. Det avser naturreservat, nationalparker, Natura 2000-områden och biotopskyddsområden.
”Om man istället räknar på liknande sätt som de flesta andra länder i Europa blir andelen skyddad natur betydligt högre, upp till 58 procent. Då ingår förutom formellt skydd också impediment, frivilliga avsättningar, hänsynsytor, strandskydd, biosfärområden, världsarv och riksintressen för naturvård och friluftsliv”, skriver LRF.
– Att svenska myndigheter räknar på ett annat sätt än resten av Europa snedvrider bilden av hur mycket skyddad natur vi har i Sverige. Det riskerar att påverka politiska beslut som rör Sverige, både nationellt och på EU-nivå på felaktiga grunder. Det kan innebära stora negativa konsekvenser för utvecklingen av svensk bioekonomi, omställningen till ett hållbarare samhälle och bli en konkurrensnackdel för den gröna näringen, säger Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.
Jämför med Tyskland
LRF gör en jämförelse med Tyskland som rapporterar att 37 procent av landets natur är skyddad. Men till skillnad från Sverige tillåter Tyskland jord- och skogsbruk på mark som är skyddad.
”Strikt skydd liknande svenska naturreservat utgör bara några få procent av Tysklands areal”, skriver LRF.
Under 2020 ska Sverige och alla andra länder slutrapportera till FN hur man lyckats med målsättningen att skydda minst 17 procent av naturen.
– När Naturvårdsverket väljer att räkna på ett annat sätt än andra länder, hamnar vi under gränsen för godkänt, vilket gör att regeringen riskerar att ta beslut på felaktiga grunder. Våra beslutsfattare måste förstå olika länders beräkningsgrunder för att kunna ta faktamässiga beslut, säger Palle Borgström.
