Jonas Kindberg har utvecklat dagens metod att beräkna björnstammen. Vart femte år görs en spillningsinventering för att beräkna björnstammen i ett län. Mellan inventeringsåren rapporterar jägare in hur många björnar de ser under en viss tid, björnobsen. Den nya modellen som kallas RovQuant beräknar täthet istället för ett totalt antal  och kan hantera att björnar kan befinna sig utanför det egna länet. Via analys av spillning från björnar som folk samlar in byggs en databas med DNA. Även när björnar skjuts kan de individbestämmas. Redan nu så används data från 2012 och framåt som redan ligger i Rovbase.se – Istället för att säga hur många björnar det är i ett län kan vi med det här se tätheten i länet, säger forskaren Jonas Kindberg.

Färre björnar i Västernorrland

Länsstyrelsen i Västernorrland har redan börjat använda resultaten från RovQuant. Det har medfört att länets jägare har tio björnar färre att fälla i höstens jakt.  Jägareförbundet i område mitt är kritiska. – Ett oklokt beslut. Vi ligger högt över förvaltningsmålet på 200 björnar i länet. Märkligt att man inte lyssnar på majoriteten och intressen, säger Gun Fahlander ordförande för Jägareförbundet Mitt Norrland. I fallet Västernorrland har forskare kunnat se att länet delar ett relativt stort antal björnar med angränsande län. – Metoden kan nu användas mer regionalt. Och vi får därmed ökad nytta i förvaltningen. Vi har ju egentligen en mer eller mindre sammanhängande björnstam i Sverige. Björnarna rör sig fritt över länsgränserna, säger Jonas Kindberg.

Bygger på DNA

Projektet som han jobbat med i två år har finansierats av Naturvårdsverket och norska miljödirektoratet och har kostat fyra miljoner. Metoden har testats på många andra arter inklusive stora rovdjur men aldrig med data från så stora områden och över så många år. – Allt bygger på DNA. Tidpunkten den är insamlad och koordinaten varpå datorer räknar ut vars björnen håller till. Även DNA från skjutna björnar kommer med och på så sätt har vi bättre kontroll på björnstammen, var i länen björnarna finns. – Man kan hitta massa spillning i Västernorrland, men modellen räknar ut att björnens aktivitetscentrum kan finns i Gävleborg istället.  Då kan det bli tal om jakt på färre björnar, då man delar björnar med andra län. I den tidigare beräkningen antog  modellen att alla björnar som hittas i Västernorrland finns där, trots att de kan leva mer i grannlänen, förklarar Jonas Kindberg. Fördelen med den nya RovQuant är att den kan sammanläggas med till exempel älgtäthet och eller renkalvningsområden för att se björntäthet eller exempelvis vargtäthet i dessa områden. Och då kan man i framtiden få en mer övergripande förvaltning avslutar Jonas Kindberg.

Lars-Ola Marakatt