Projekt Varg betalade för djurparksvargar som skulle planteras ut

Stockholm (JJ) Skånes djurpark tog betalt av Naturskyddsföreningens Projekt Varg för att föda upp vargar som skulle släppas ut i Värmland-Dalarna. – Det blev aldrig någonting av med planerna, säger Anders Bjärvall.

Projekt Varg betalade för djurparksvargar som skulle sättas ut i den svenska naturen. Foto: Privat och Gettyimages, montage

Just nu cirkulerar mer än 40 år gamla dokument på Facebook och debatten är intensiv. Det är dokument från Projekt Varg, alltså projektet där vargar uppfödda i djurparker skulle planteras ut i naturen för att återskapa en vargstam i Sverige.

I Norge har till och med den statliga TV-stationen, NRK, gjort en granskande film för att försöka få reda på hur långt planerna egentligen gick. Programmen sändes under namnet Ulvemysteriet, hade premiär 2003 i norsk TV och finns idag att se uppdelad i flera kortare avsnitt på Youtube.

Snart startar också en statligt tillsatt utredning i Norge kring vargarnas genetik.

Man hoppas få reda på varifrån vargarna egentligen kom när de plötsligt dök upp i Värmland.

I Sverige har privatpersoner och några få journalister försökt granska saken, men hittills är den skandinaviska vargstammen ett mysterium.

Anders Bjärvall. Foto: Annika Duvander

Räkning från 1976

Ett dokument som väcker frågor och skapar debatt är den räkning som Skånes Djurpark skickade till Naturskyddsföreningens Varggrupp 1976. Djurparken ville ha 22 863 kronor för uppfödning av vargar.

Anders Bjärvall jobbade mellan 1967 och 1972 som kanslichef på Naturskyddsföreningen och blev sedan handläggare på Naturvårdsverket. Bjärvall var en av inititativtagarna till projekt varg.

Med i projektet fanns bland andra J-O Pettersson, som då jobbade på Naturvårdsverket och hade en rad chefsposter där han ansvarade för jakt och viltvård. J-O Pettersson blev senare ordförande i Svenska Jägareförbundet – en post han hade mellan åren 1988–1996.

Aningslöshet i jägarkretsar

Den som bläddrar i tidningen Svensk Jakt från slutet av 1960-talet och början av 1970-talet finner en överraskande aningslöshet inför planerna på en svensk vargstam.

I krönikor uttryckte skribenter sin oförställda glädje när man rapporterade att nya vargspår påträffats någonstans i landet.

En skribent hoppades innerligt att en ensam varg som spårats skulle hitta en partner, så att Sverige snart kunde få en jaktbar vargstam.

Betalade för vargar

Anders Bjärvall förklarar räkningen från Skånes Djurpark:

– Det fanns då som nu vargar i svenska djurparker. När vargvalparna föddes på våren, så var de en stor publikattraktion. På höstarna, när publiken inte längre kom till djurparkerna, så avlivades vargar, säger Anders Bjärvall.

Medlemmar i Naturskyddsföreningen reagerade och tyckte att det var fel att vargar avlivades i djurparkerna samtidigt som Sverige inte hade någon vild vargstam längre.

– Vi träffade då en överenskommelse med några av djurparkerna, att de skulle hålla lite fler vargar än de egentligen hade råd med. Och så skulle vi betala för dessa vargar, berättar Anders Bjärvall.

Pekade ut Värmland och Dalarna

I Projekt Varg pekade man på kartan och ville sätta ut djurparksvargar i trakterna av Värmland och Dalarna.

– Det var för att vi redan då visste, att i renskötselområdet gör de större skada än någon annanstans, säger Anders Bjärvall.

De svenska myndigheterna sa dock nej till planerna.

Men i början av 1980-talet dök det sedan upp tre vargar som blev grunden till den vargstam vi har i dag i Sverige och Norge. Mysteriet är att det var vargar som inte var släkt med de vargar som funnits i Sverige.

De var från Finland-Ryssland, hävdas det, men ingen vet säkert varifrån och det är en fråga som det norska statliga projektet som startar efter nyår har som målsättning av få svar på.

Blinda djurparksvargar

Anders Bjärvall hävdar att planerna i Projekt Varg aldrig genomfördes. Man hade upptäckt en ögonsjukdom hos djurparksvargarna, retinal dysplasi, som gjorde dem blinda och därför kunde de inte sättas ut i naturen.

Ett av syftena med Naturskyddsföreningens stöd till djurparkerna var att ett utökat avelssamarbete, utbyte av vargar mellan parkerna, på genetisk väg skulle sätta stopp för sjukdomen.

Anders Bjärvalls berättelse går ut på att man först spårade invandrad varg i Norrbotten och sedan fick tips om att det fanns varg i norra Värmland.

Du måste medge att det måste te sig märkligt för människor som är vargskeptiker, att ni pekar på kartan var vargarna ska vara – och så dyker det plötsligt upp tre vargar som inte är besläktade med de vargar som tidigare funnits i Sverige.

– Ja visst, det förstår jag, absolut. Men det var en skogsarbetare som ringde mig, det måste ha varit hösten 1980, och berättade att det fanns varg i skogarna i Värmland. I efterhand vet vi vilka långa vandringar vargar kan göra, säger Anders Bjärvall.

Vad tror du – kommer det att bli lugn och ro i den svenska vargfrågan någon gång?

– Den har ju pågått oförändrat sedan i alla fall sent 1970-tal. Det är samma frågor, påståenden och svar nu som då. Jag ser inte något slut på det här, svarar Anders Bjärvall.

Han tror att en stor del av konflikten kring vargen skulle klinga ut om det dök upp något som kunde hindra vargar från att döda jakthundar.

Mikael Moilanen
mikael.moilanen@jaktjournalen.se
070 – 744 18 21
AKTUELLT

Svårt vargbiten älg avlivad i Värmland

En älg som sargats svårt av vargar avlivades på onsdagen strax öster om Karlstad. – Den blödde väldigt och hade svåra bettskador, berättar Jägareförbundets ordförande i Värmland, Anders Olsson.

Inrikesministern svarar undflyende om skytteverksamheters framtid

Polisen arbetar med en ny policy som avser besiktning av skjutbanors tävlingsstationer. Blir riktlinjerna som de ser ut i dag verklighet kommer många skytteklubbars verksamhet försvåras. Inrikesminister Mikael Damberg svarar undflyende på Sten Berghedens skriftliga fråga om konsekvenserna av förslaget.

Kalle utbildar jägare i den ”skitigaste jakten”

– En del kursdeltagare inser att de aldrig kommer att jaga säl. Det här är nog den skitigaste jakt man kan tänka sig. Det säger förre jaktvårdskonsulenten Kalle Johansson, som driver säljaktsutbildningar inom nystartade förbundet "Allmogejägarna".

2019 års våtmarksstipendiat korad

Ett gediget arbete med våtmarker för att gynna fåglar som lever i denna biotop premieras varje år, genom Våtmarksstipendiet. I år landade stipendiet i Västergötland.

Annonser