Anders ville ta sitt liv - räddades av jakten

Harjägaren Anders Holmberg var 20 år när han lämnade Jämtland för att spela hockey som proffs i Danmark. På bara några veckor hade han förvandlats till ett ”idrottsvrak” och stod med repet runt halsen redo att avsluta sitt liv. Allting hade tagit slut den natten om han inte hade lyft på telefonen.

Anders Holmberg är en mångårig frilansande medarbetare på Jaktjournalen. Skridskorna är sedan länge lagda på hyllan. Resan att må bra igen har varit lång, men också en livslärdom som på kuppen berikat och utvecklat hans liv.

Han är öppen med hur han kämpat mot psykisk ohälsa och föreläser bland annat om saken.

- När jag var ute och jagade tänkte jag inte på att jag mådde dåligt. Men så fort jakten var över såg jag ett nytt träd var hundrade meter som jag hade kunnat köra in i, säger Anders Holmberg.

7 av 10 självmord begås av män

Varje år dör cirka 1 500 människor i självmord (sju gånger fler dödsfall än i trafiken). Tiotusentals människor får beskedet att någon de känner har tagit sitt liv. Föräldrar, syskon, partners, barn, grannar, vänner och kollegor lämnas kvar att leva med tragedin.

Män är överrepresenterade i statistiken och högst risk löper äldre män i glesbygd och landsbygd. 

Ville tjäna pengar

Anders Holmberg var 20 år när han flyttade till Danmark för att bli professionell hockeyspelare, långt från de jämtländska skogarna hemma i Svenstavik.

- Jag hade som mål att tjäna pengar på att spela hockey. Jag hade höga krav på mig själv, mycket prestationsångest. När jag väl nåt mitt mål kändes det tomt. Jag ville ha ett nytt mål.

Den dagliga kontakten med hund och skog hade försvunnit. När hans pappa ringde för att berätta om hardrev hemma, blev han inte glad.

- Jag bad materialförvaltaren om en tvättlina för att hänga tvätt, men använde den till att göra en snara i taket. Klockan var 00.40. Men så kom jag på att jag denna dag inte pratat med mamma eller pappa som jag brukar. Så jag ringde mamma och sa att jag inte ville leva längre, berättar Anders.

Värst vad andra skulle tycka

Han lovade sina föräldrar att inte göra något den natten. De tog kontakt med klubben han spelade för och Anders berättade att de var professionella och givetvis ville hjälpa honom. Men han kände inte att det var värt att fortsätta utan åkte hem.

- Värst var tankarna på vad alla andra skulle tycka hemma i Jämtland. Det hade ju stått i tidningen att jag skulle vara i Danmark och spela. Några veckor senare var jag istället tillbaka hemma.

Det blev omedelbar kontakt med vården som föreslog inläggning på psyket. Anders vägrade men tog emot hjälp i form av medicin och psykologsamtal.

Bäst mådde han när han var ute och jagade.

Var du rädd för att bli av med dina vapen?

- Det var lite snack om vapen på den tiden, det är ju 20 år sedan. Jag har senare fått frågan hur mina föräldrar kunde släppa ut mig i skogen med bössan, men de visste ju att jag mådde bra när jag jagade. Dessutom ringde psykologen mig varje dag och vi pratade även när jag var ute i skogen.

Skjutvapen vanligt

Att använda skjutvapen för att ta sitt eget liv är statistiskt vanligast bland män i glesbygdskommuner (31 procent) och landsbygdskommuner (15 procent). De handlar då främst om jaktvapen. Bland kvinnor förekommer det däremot knappt alls. Många jägare är rädda för att söka hjälp på grund av risken att bli av med sina vapen.

- Det hade varit ett hårt slag om jag blivit av med mina vapen. Men jag hade ju kunnat släppa stövaren ändå. Där är jag som många andra, jag skjuter inte jättemycket hare, säger Anders och skrattar.

Tillfrisknandet gick relativt snabbt inledningsvis. Året efter var Anders tillbaka i Danmark för att spela hockey.

- Klubben hade ordnat så jag fick bo hos en familj istället för att bo själv. Dessutom spelade jag då i andra division så det var lägre krav. Det blev kul att spela igen.

Men Anders kom också fram till att det fanns viktigare saker än hockey, vad som är viktigt för att han ska må bra. När säsongen var slut flyttade han hem för gott och började istället fota och producera harjaktsfilmer som han sålde på DVD (och faktiskt säljer än idag).

Måste vara öppen

- Det är lätt för mig att säga att man måste vara öppen och prata om det. Jag har klarat mig genom att vara öppen och brukar säga att jakten och psykologen räddade mitt liv. Men innan detta hände mig var jag inte alls van att prata om hur jag mår, säger Anders.

Den där natten i Danmark när han ringde sin mamma och sa att han inte ville leva längre, var första gången som han pratat med henne om det.

- Jag var den blyga killen som inte vågade säga ett ord i skolan före sjunde klass. Det var egentligen först när jag blev lärarvikarie och var tvungen att stå framme vid tavlan som jag började våga prata med folk. När jag ringde mamma den där gången var det något nytt för både henne och mig.

Anders föräldrar förstod. Men många i hans närhet hade svårt att förstå vad psykisk ohälsa egentligen är och dess konsekvenser. Ännu fler frågade när han skulle åka tillbaka och spela igen.

- Tillslut satte jag mig ner och skrev ett brev där jag berättade exakt hur det var. Hur jag mådde. Då behövde de inte lyssna på det jag sa, bara läsa. Då förstod dom. Det blev en jäkligt viktig sak för mig.

Lägre kunskap om psykisk ohälsa bland män

Psykisk ohälsa är en sjukdom som påverkar hela familjen, som anhörig är det lätt att känna sig otillräcklig.

- Jag hade en flickvän som frågade varför jag inte kunde vara lycklig bara med henne, varför jag behövde mediciner? Jag min dumma jävel slutade då med medicinen rakt av, vilket jäkla misstag det var. Uh vad jag mådde dåligt.

Att män är överrepresentation i självmordsstatistiken beror enligt forskning bland annat på att depression är underdiagnostiserat och underbehandlat hos män. Mäns självmordsprocess verkar också utvecklas snabbare vilket i sin tur relateras till högre intag av alkohol och droger. Utöver det använder män dödligare självmordsmetoder och uppger i lägre utsträckning att de vet var man kan vända sig om man mår dåligt, för att få hjälp. Samma sak gäller mäns kunskap om hur man pratar med någon som mår dåligt, till skillnad mot kvinnor.

Hur tror du att vi kan komma åt det?

- Män som jagar måste vara öppna med hur de mår. Vi måste också faktiskt fråga folk hur dom mår och inte nöja oss med en redovisning av vädret. Vi måste alla våga mer. Våga fråga, våga lyssna, våga be om hjälp. Både män och kvinnor mår dåligt, det är inget att skämmas för, säger Anders.

Han påtalar också en av sina lärdomar; att man faktiskt kan och får byta psykolog eller läkare om man inte är nöjd med den man har.

Hur bemöter man någon som mår dåligt?

- Inte med en klapp på axeln och säga att allt kommer bli bra. Det har man ju hört några gånger. Det viktigaste är att motparten verkligen lyssnar. Att man finns där för någon och inte bara nonchalerar saker. Det finns så mycket hjälp att få idag som det inte fanns för 20 år sedan. Men sedan måste även den som mår dåligt våga ta hjälp. Gör man inte det är det väldigt svårt.

Forskning visar på ett komplext mönster av bakomliggande faktorer till självmord. Största bakomliggande faktorer är depression, ångest, bipolär sjukdom och svårt somatisk sjukdom, till exempel cancer. Men män påverkas också i högre utsträckning än kvinnor av psykosociala och socioekonomiska utmaningar. Det kan vara skilsmässa/separation, arbetslöshet, en partners död, social utsatthet och ensamhet och ekonomiska faktorer.

Livrädd för misslyckande

Anders resa har inte varit spikrak, men genom att be om hjälp har han stoppat sina egna  försök till självmord. Antidepressiv medicin hjälper honom än idag och när han drabbas av svår prestationsångest så är han sin egen psykolog.

- Det var faktiskt en sak som du sa till mig som jag använder mig av rätt ofta. Jag hade gjort ett reportage om bäverjakt och var så missnöjd och orolig över att bilderna inte skulle duga. När du tittat sa du ’din jävla idiot, det är jättebra bilder. När ska du fatta att du är bra på det här’.

Idag ser Anders livet på ett annat sätt och tar fler chanser. När han tillfrågas om att göra något han är osäker på, så gör han det och tänker ”det kan inte vara värre än dagen jag skulle hänga mig.” Går det åt helvete så går det åt helvete.

- Till exempel allt filma skidskytte. Jag var livrädd att misslyckas. Eller när jag fick frågan om att bevaka Stövar-SM för Jaktjournalen en gång. Om jag inte haft de erfarenheter jag har, hade jag nog tackat nej och tänkt att det fixar jag inte.

En annan viktig lärdom Anders tar upp är att omges av människor som ger honom positiv energi. Men också att man själv är sin egen värsta fiende. Att det kan vara svårt att vara nöjd med sin egen prestation. Det identifierade Anders på allvar första gången han föreläste om ohälsa, för två år sedan.

- Det var första gången på 38 år som jag kände stolthet över det jag hade gjort. Jag har vunnit en del grejer i mina liv i hockeyn och liknande, men det tog 38 år att få känna så.

Men du har ju gjort massa saker att vara stolt över, dessutom har du barn?

- Min dotter är jag jättestolt över varje dag. Men detta handlade om något jag själv gjort.

Visa omtanke

Flest självmord på året begås under våren. Men sett till specifika dagar är det nyårsdagen, 1 mars, Valborgsmässoafton och 2 maj, som de statistisk begåtts flest självmord perioden 2006-2018.

Att visa någon omtanke är aldrig fel, det kan innebära skillnaden mellan liv och död. Att berätta för någon hur du mår, är lika viktigt.