Mynta – dovhjortsspecialist med franskt påbrå

Håkan Hemängs basset fauve de bretagne SE JCH SE UCH SE VCH Mynta har allt man kan begära av en drivande jakthund. Bra sök, tätt skall och en härlig jaktlust. Dessutom är hon lyhörd. En jakt med Mynta gör sällan någon besviken.Text och foto: Per Jonsson

Sexåriga Mynta har släppts på stigen och dragit i väg. Hon vinner terräng och är redan 300 meter bort när vi hör hennes första väckskall. Hon försvinner bakom ett berg och när vi åter hör henne är drevet i full gång. Det sjunger över Åländers ö i Rimforsa där vi för dagen jagar.

Tidig jaktlust Håkan Hemäng, Brokind, skaffade Mynta för sex år sedan. Han hade en klar bild av vad han ville ha. Tidigare hade petit basset griffon funnits i hushållet men de ville aldrig jaga dovhjort. Eftersom Hå­kan jagar i ett område med mer tal­rik dovhjortsstam än rådjursstam behövdes en hund som tyckte om hjortdrev. – Jag ville ha en hund som hade kortare drevtider än drevern och längre ben än tax. Valet föll till slut på en fauve och redan efter tre månader förstod Håkan att han hade ett ämne med mycket jakt i. – Jag var ute på dovpürsch och hade hunden med mig. När jag gick över en vall fick hon gå lös. Hon började rota direkt och gläfsa. Jag fick ta henne så att det inte skulle bära i väg. I oktober samma säsong drog hon i väg på två sökrundor på fem respektive tio minuter. Efter det släppte jag henne inte mer. Hela första säsongen ägnades i stället åt viltspårträning, säger Håkan Hemäng. Upptag direkt Mynta, eller Mossa som hon kal­las till vardags, har varit uppe hos Håkans jaktkamrat Ingemar Johansson och vänt. Drevet buktade dock en bit från hans pass så vi vet fortfarande inte vad hon driver. Det verkar som om ekipaget är på väg åt vårt håll och Håkan tar sig därför ner i en gallrad grovskog och ställer sig på pass. Nu hörs hundens skall riktigt bra. Ön är rätt kuperad men nu har vi bara skog emellan oss och drevets riktning är rätt emot oss. Snart dyker en ung skovelhjort upp. Dessvärre är det brunstuppehåll och skjutförbud på handjur så Håkan kan säkra bössan igen. Hjorten har inte speciellt bråttom och vi får skottläge efter skottläge mot stillastående mål. I höjd med oss buktar drevet tillbaka och Mynta, som ligger två minuter efter drevdjuret, kopplas upp. – Vi får försöka få tag på hind och kalv eller rådjur, säger Håkan medan han håller Mynta hårt i kopplet. Hon tycker inte alls det är roligt att få avbryta sitt drev efter bara 20 minuter. Championat säsong två Efter en första säsong med intensiv spårträning inledde Håkan och Mynta säsong två med regelrätta frisök. – Nu var hon mogen att få jaga. Jag visste ju att hon hade lusten så det var bara att sätta i gång. Direkt märkte jag att söket var bra. Hon gick ut flera hundra meter på sina sökturer. Första drevet var på 20 minuter. Det hade vi den tredje oktober. Injagningen skedde på egen hand utan jaktkamrater eller vapen. – Jag ville att hunden skulle få lugn och ro. Det blir lätt stressigt när gubbarna står och väntar på pass. Nu fick hunden jobba helt ostört. Ville hon rota i spår fick hon det och dreven avslutades när hon själv ville. Så höll Håkan och Mynta på hela hösten. Två till tre dagar i veckan fick hon jaga för egen maskin. Ibland blev det en heldag i skogen med flera drev. Ibland var de två bara ute en timme eller två. I december den säsongen starta­des Mynta på jaktprov. De tre föl­- jande proven i januari resulte­ra­de i lika många ettor. Titeln svensk jaktchampion var erövrad. Dess­­- utom blev hon årets drevprovs­hund i både bassetklubben och fauveklubben. – Det hade jag inte räknat med. Jag visste inte ens att utmärkelsen fanns, säger Håkan och skrattar. Buktar fint Ingemar har sett hind och kalv från passet och vi går dit och släp­per Mynta. Hon kickar i gång direkt och vi tar höjd på en bergstopp mitt på ön. Utsikten är vidsträckt över ön som är en mil i omkrets. Drevet buktar gång på gång precis nedanför berget i en tät granplantering. Men efter tre vändor bryter sig djuren loss och går i väg. Mynta hänger i bra och trots att hon är mer än en kilometer bort hör vi henne tydligt. Hinden och kalven verkar inte vara förtjusta över förföljandet och drevet rör sig ända ut till en udde längst bort på den långsträckta ön. Där blir det tvärstopp. Hjortarna har gått i vattnet. Drevet fick gå i närmare en timme innan Mynta fick bita i det sura äpplet. Hon tar bakspåret tillbaka till oss, men genar när hon hör Håkan vissla. Skall och sök De egenskaper som Håkan värderar högst är Myntas sök och skall. Genom dessa egenskaper har hon också presterat fina resultat på jaktprov. Håkan kan dessutom blåsa av henne från drev och det gör att hon på prov kan göra flera drev. – När vi kvalade till basset-SM 2010 gjorde hon fyra raka 60-minutersdrev på en dags drevprov med 51 egenskapspoäng. Dessvärre tappade hon pejlen under SM-tävlingen, därför kunde hon bara tillgodoräknas ett 60-minutersdrev där. Året efter blev vi tvåa i Basset-SM. Vi kvalificerade oss med tre förstapris och 50 poäng. Mynta har också ställt upp i Små­­hunds-SM. 2011 var hon i start­fältet men dessvärre blåste hen­nes prov bort. – Vi fick en provruta med lite vilt. Hon gick länge innan vi hittade något och när det väl blev drev gick det på långskjuts. Det är svårt att tävla i jakt. Det är lite lotteri. Alla hundar som startar kan egentligen vinna. Man ska ha tur helt enkelt. Klanderfri prestation Mynta har passerat Ingemar på vägen tillbaka mot Håkan och är bara knappt 200 meter ifrån oss. Vi gör oss klara för att gå tillbaka och fika när en skovelhjort, lite större än den förra, plötsligt dyker upp intill passet. Samtidigt som vi upptäcker den korsar Mynta dess spår och det blir åter drev. Med tanke på drev­djuret väljer dock Håkan att snabbt smita ner till löpan och ta Mynta. Han får höja rösten en smula men Mynta lyssnar till slut och avbryter. – Det är inte helt lätt att stoppa en hund precis efter upptaget men det går, säger Håkan. Vi beger oss till Ingemar och avslutar dagens jakt. Det blev inte skjutet något men Mynta fick visa vad hon går för och det råder inget tvivel om att hunden har en enorm känsla för jakt. SE JCH, SE UCH, SE VCH Mynta S46137/2007. Undan: S22665/2004 Swinging Tails Cibata. Efter: S35484/2002 Hovrikets Tazzo Tabazco. Ägare: Håkan Hemäng, Brokind. Uppfödare: Monica och Jan-Erik Sjömilla, Örebro. Utmärkelser och Pris 2008 – Årets Drevprovshund (SBaK, SBFK) 2009 – Årets Drevprovshund (SBaK, SBFK) 2011 – Årets Drevprovshund (SBaK, SBFK) 2011 – Silvermedalj på Basset-SM i Drev 2011 – Utmärkelsen ”Sveriges bästa Drevprovsmeriterade Fauve-tik genom tiderna” Bästa hund två år i rad under SBaK Östs drevprovstävling ”Länskampen”. Viltspårprov 080422 Östra SBAK Thord Markström GK 080830 Östergötland SVTK Magnus Björkholm 1:a pris HP 080901 Östergötland SVTK Rolf Eriksson 0 080904 Östergötland SVTK Ulla Stockberg 1:a pris 080918 Östergötland SVTK Anders Svanberg 1:a pris Utställning 080823 Vimmerby Ove Germundsson 1 Junkl, 2 Junkk, HP 090606 Hässleholm Joop Hiddes B/J KL 1, B/J KK 2 090607 Hässleholm Bengt-Åke Bogren B/J KL 1, B/J KK 2 090808 Askersund Göran Hallberger 1:a pris, CK, Cert, BIR 090816 Nyköping Ann Carlström 1:a pris, CK, Cert, BIR 090829 Eksjö Monica Andersson B/J KL 1, B/J KK 2 090919 Köping Lars Widén B/J KL 1, B/J KK 1, CK, Cert, BIR Jaktprov 081212 SBaK Öst Mattias Ganbrant 0, 13 Ep. 090111 SBaK Öst Mats Wennerholm 1:a pris, 48 Ep. D-cert 090120 SBaK Öst Henry Forsberg 1:a pris, 49 Ep. 090126 SBaK Öst Lena Svensk 1:a pris, 47 Ep. 091204 SBaK Öst Bertil Grandalen 1:a pris, 49 Ep. D-cert 101029 SBaK Öst Kjell Åke Frykholm 1.a pris, 51 Ep. D-cert 101102 SBAK Nordöst Tom Rundgren 1:a pris, 48 Ep. D-cert 111027 SBaK Öst Sören Engström 1:a pris, 50 Ep. D-cert 111202 SBaK Öst Mats Wennerholm 1:a pris, 50 Ep. D-cert