Visst kan miniminivån i vargstammen sänkas, men då måste vargar sövas och flyttas till den södra halvan av landet. Bilden tagen vid en vargflytt i Norge. Foto: Miljödirektoratet

Krönika: Viktigaste frågan obesvarad när vargodlingen står inför nytt avgörande

Nu väntar Vargsverige på besked om vad två internationella forskare ska säga om regeringens ambition, att sänka vargstammen kraftigt. Men det finns bara ett sätt att göra det på – och den viktigaste frågan om den svenska vargodlingen kommer att förbli obesvarad. Det skriver Jaktjournalens Mikael Moilanen i den här krönikan.

Den 9 april ska den norske forskaren Nicolas Dussex och den amerikanske forskaren Phil Miller berätta om sina analyser av det svenska regeringsuppdrag, hur sänker man vargstammen? Det är Naturvårdsverket som kontrakterat dem för analysen.

Idag är lägstanivån 300 vargar – regeringen vill pressa ned det väsentligt, kanske nedemot 170 vargar.

Forskarnas slutsatser har varit ute för vetenskaplig granskning, men Naturvårdsverket hemlighåller rapporten. Och de som tagit del av Dussex och Millers tankar, bland annat svenska forskare, tiger som muren.

– Du ska absolut vara med lyssna vad de har att säga. Du kommer att bli förvånad, säger vargforskare Olof Liberg.

Men jag tror inte att jag kommer att bli förvånad. Det finns nämligen bara ett sätt att minska antalet vargar i Sverige.

Inavelsskador

Vi har i dag en isolerad vargstam, där inavelsgraden ligger uppemot 25 procent – de allra flesta vargar är alltså lika mycket släkt som helsyskon.

Emma Höök är rovdjursbiolog på SVA och deltog vid obduktionen av samtliga 35 vargar som fälldes i den svenska licensjakten i vintras. Hon och kollegorna fann skador som tolkas som inavelsrelaterade på fem av vargarna.

Tre av dem hade varsin testikel som satt fast i buken eller ljumskarna. De var sannolikt fertila ändå, men även enkelsidig kryptorkism antas bero på inavel.

– Två vargar hade bettfel. En hade tydligt överbett och en tångbett. Saxbett, alltså att överkäkens framtänder går ned strax framför underkäkens tänder, är det normala, säger Emma Höök.

Ja, visst är vargarna i Sverige och Norge inavlade. De är så mycket släkt med varandra att en seriös hunduppfödare aldrig skulle avla på hundar med sådan inavelsgrad.

Nya gener

Vad har då vargforskarna Nicolas Dussex och Phil Miller kommit fram till? Att deras slutsats skulle vara att renskötselområdet ska öppnas för vargrevir, att Sverige ska ha en vargstam som sitter ihop med grannländerna, och att politikerna ska besluta om det och därmed ha ihjäl rennäringen, bedömer jag som osannolikt.

Naturligtvis handlar det om att den isolerade vargstammen i Sverige mycket väl kan sänkas kraftigt, men då krävs det stort inflöde av nya gener.

Men hur löser man det när renskötselområdet, drygt 54 procent av landets yta, är stängt för vargrevir? Och hur kommer man runt att vargarna som förväntas vandra som målstyrda robotar från Finland hålls nere med rekordstor jakt där?

I februari kunde Jaktjournalen rapportera att nytt rekord i skyddsjakten i finska renskötselområdet är på G. Då hade 48 vargar skjutits sedan i augusti.

Enda sättet är få in nya gener i den isolerade vargstammen i Sverige är att på konstgjord väg flytta vargarna, så fort de sticker in sina huvuden över landsgränserna i norr.

Tragikomisk fars

Vi som följt den tragikomiska vargfarsen några årtionden vet vad det betyder. Återigen ska vargar transporteras med bilar och flygplan. Återigen ska människor i den södra landsändan utsättas för övertalningsförsök – ”god dag, vi kommer från Naturvårdsverket och vill plantera ut varg här?”

Är det någon som på fullt allvar tror att det kommer att lyckas den här gången? Finns det människor som utgår från att sveket som drabbade exempelvis befolkningen i Tiveden nu är glömt?

De som säger ja till utsatta vargar riskerar att få leva med bördan i årtionden. I reviret som bildas av utplanterade vargar blir ingen jakt på väldigt många år. Inte heller i grannrevir där deras avkommor slår sig ned.

Låt oss nu säga att Sverige väljer den vägen, att sänka stammen kraftigt och göra regelbundna utplanteringar av flyttvargar. Då blir konsekvensen att Sverige skapat en alldeles unik liten vargodling.

Djurpark utan stängsel

Det blir som en djurpark, fast utan stängsel – och till på köpet en vargkoloni som är totalt isolerad i den folktäta halvan av landet.

Till vilken nytta? Är det bra för vargarna? Definitivt inte. En sådan konstgjord vargstam kommer bara att skapa hat emot vackert och fascinerande djur, som finns i väldiga stammar öster om Sverige. Att den trängs in bland hus och gårdar i södra halvan av Sverige är ingenting annat än en ren ogärning mot vargen.

Jag känner mig som pojken i H.C. Andersens saga Kejsarens nya kläder. Det är han som konstaterar att kejsaren faktiskt går omkring naken. Men jag måste fråga ändå.

Varför är det ingen politiker som frågar sig varför Sverige ska ha en konstgjord vargodling söder om renskötselområdet?