Krönika: Sveriges mest otacksamma uppdrag!

En eftersöksjägare vågade inte förkorta lidandet på varg häromdagen, en annan fick inte skottlossningstillstånd eftersom vildsvinet körts på i detaljplanerat område. För några år sedan omkom en eftersöksjägare under ett pågående eftersök. Otaliga är vittnesmålen som beskriver en vardag där medtrafikanter visar noll hänsyn och jaktmotståndare kallar eftersöksjägare kallblodiga mördare.

Foto: Per Jonson

Jag har egentligen ganska svårt att förstå drivkraften hos våra trafikeftersöksjägare att fortsätta jobba inom dessa givna förutsättningar. Till råga på allt genomförs arbetet i princip gratis på dygnets mest obekväma tider.

Men, gud vad jag är glad ni finns. Att ni också står upp för ert arbete, rakryggade och dessutom framhåller de missförhållanden som råder så att förbättringar kan göras.

Jag har själv befunnit mig i vägrenen med pannlampan påslagen och spårhunden i koppel vid min sida.

Jag vet hur jobbig känslan är när man ser billyktor närma sig från båda riktningarna i till synes oförändrad hastighet. Det är inte roligt någonstans. Hemma ligger resten av familjen och sover. Någonstans i skogen ligger ett djur i svåra smärtor, kanske rent av döende.

Beundransvärd insats

Viljan att göra en insats, att förkorta lidandet för vilt som i tusentals varje år skadas längs med våra vägar är beundransvärd.

Hur kan det komma sig att denna frivillighetsrörelse inte får mer backup av myndigheter och samhälle. Är det så att man måste krocka med djur för att förstå vad det handlar om. Att passera förbi en olycksplats verkar i alla fall inte ge någon som helst tankeställare.

Jag minns en händelse som om den inträffade i går trots att den skedde för flera år sedan.

Jag var inneboende på Onsala halvön, inte långt från den plats där eftersöksjägare häromdagen inte fick skottlossningstillstånd.

Det var senhöst och mörkt ute när jag slängde på mig löparoutfiten, reflexvästen och pannlampen, selade hamiltonstövaren och snörde på springskorna.

Efter ett par kilometer kom jag till en plats där cykelvägen löpte parallellt med huvudleden. 100 meter framför mig kan jag på åkern skymta en svart gestalt röra sig mot vägen.

Ingen upptäcker vildsvinet

Hemvändare från arbetet trafikerar vägen och strålkastarna från bilarna kastar sitt ljus framför sig. Ingen verkar dock se vildsvinet. Jag märker hur en bil närmar sig bakifrån samtidigt som jag ser två vita lampor komma från andra hållet. Vildsvinet håller kursen mot vägen och krocken är ofrånkomlig.

Bilisten i den lilla bilen har inte en chans att se djuret innan det är för sent, allt för bländad av lyktorna från mötande trafik. Vildsvin flyger över vägbanan och landar i vägrenen knappt 20 meter framför mig.

Krånglar sig förbi

Jag agerar instinktivt. Stövaren binds upp i en av de ännu inte färdiginstallerade cykelvägsljusstolparna. Sen springer jag ut i vägen och öppnar förardörren. Där sitter en kvinna i chock. Bredvid henne i en barnstol, ett spädbarn. Jag hjälper dem ut ur bilen och försöker stoppa trafiken, samtidigt som jag ringer 112 och begär räddningstjänst till platsen.

Vildsvinet ligger dött halvt om halvt på vägbanan och det ryker från den intryckta motorn på bilen.

Hemvändarna verkar dock inte bry sig nämnvärt. De saktar pliktskyldigt in en smula men sicksackar sig genom olycksplatsen och jäktar vidare hem mot TV-soffan, middagsplanerna och Gokväll!.

Skärpning!

Oftast kommer man som eftersöksjägare till en olycksplats en bra stund efter det att olyckan skett, men inte ens när den precis sker och varningsblinkers larmar, djuret ligger och ångar i vägrenen verkar bilister bry sig.

Det är inte konstigt att våra eftersöksjägare höjer rösterna och begär förbättringar som ökar deras arbetsmiljösäkerhet. Att bifalla dessa önskemål är det minsta vi kan begära.

Per Jonson
per.jonson@jaktjournalen.se
073-820 33 15

 

Var med i debatten!

Gör din röst hörd och nå Jaktjournalens 100.000 läsare. Skicka din insändare till redaktionen@jaktjournalen.se

 

 

AKTUELLT

Rapport från Värmland inför Stövar-SM för rävhundar

I helgen avgörs Stövar-SM för rävhundar och ekipagen och arrangörsstaben samlas ikväll. Jaktjournalens webbradio fick en pratstund med tidningens utsände, Holger Nilsson, och ordföranden i Stövarklubben Värmland, Christer Andersson, om förutsättningarna.

Mustig och supergod älggryta

Att avnjuta en härlig älggryta efter en lyckad jaktdag kan vara det härligaste som finns. Vi jägare kan skatta oss lyckliga att ha det mest ekologiska och delikata köttet i frysen. Jaktjournalen kan dela med sig av ett riktigt härligt recept av älggryta som går hem hos både barn och vuxna. Ingredienser: 600 gram grytbitar

Blaser R8 Carbon Success – vi snackar extra allt!

Blaser har i sitt R8 system ett enormt utbud av kolvar, pipor och kalibrar. Man har under senare år lanserat nya modeller riktat mot kvinnliga jägare och skyttar. Dessa modeller, R8 Intuition-studsare och hagelbocken F 16 Intuition fungerar också väl för lite kortare manliga jägare. De senaste tillskotten i R8 familjen är en tumhålsstock i Carbonfiber och en pipa med inbyggd ljuddämpning. Den senare återkommer vi med en test så snart det går.

Bira – en sann norgehistoria

Vid injagning av skällande fågelhundar betonar många vikten av att de första fågeltagningarna blir rätt. Guri Malla´s Nob Bira vinnare av Skallkungtävlingen 2018 är ett exempel på motsatsen. Även om det går fel i början kan slutresultatet ändå bli perfekt.

Regeringen: Hundträning i vilthägn kan förbjudas

Regeringen flaggar för att det kan komma ett förbud mot jaktträning med hund på vilt i hägn. Men landsbygdsminister Jennie Nilssons politiskt sakkunnige, Janus Brandin, vill tona ned det hela. – Det är bara en notering regeringen gör, säger han till Jaktjournalen.

Annonser