Martin Brenne och Kristoffer Vennberg har haft det motigt i årets licensjakt på lodjur. Men till sist lyckades de få tag i en stor och fin hane.
Brenne och Vennberg jagar i jämtländska Hoting och premiärmorgonen såg det riktigt bra ut. De hade lodjursspår alldeles bakom huset. Men ringen man gjorde visade sig inte vara någon ring utan lodjuret försvann ut och gick på långkut.
– Måndag och tisdag var det snöstorm och kom tre decimeter snö. Dessutom var det djävligt dåligt före under nysnön. Jag gillar inte sådan jakt, när hundarna måste simma fram i snö, säger Martin.
Till sist hittade man ett område där det var bättre snöförhållanden. Men det var inte slut på strulet – området låg nämligen utanför marken.
20 telefonsamtal
– Jag ringde nog 20 telefonsamtal – sådant får jag hjärnblödning av, när man ringer och ringer och bara blir hänvisad till andra personer. Och så har man dålig mobiltäckning och ont om batteri i telefonen. Till sist fick vi i alla fall tag på rätt person och fick tillstånd att jaga, säger Martin.
Man släppte på finnstövaren Ferro och american foxhounden Honey och det blev snabbt upptag. Även nu gick lodjuret ur ringen och upp i ett berg. Men till sist vände det tillbaka och kom i bakspåren.
– Där stod Kristoffer och kunde skjuta den med en kula ute på isen på en sjö. Det var en stor och fin hane som vägde 23 kilo. Kattjakt brukar vara enkelt om man har bra hundar och bra före. I år saknades föret. Men vi hade tur att hitta en liten fläck med bättre snöförhållanden, konstaterar Martin.
Mikael Moilanen
mikael.moilanen@jaktjournalen.se
070 – 744 18 21
