Annons
Ännu ett av Rovdjursföreningens argument mot lodjursjakt underkänns
Rovdjursföreningen fortsätter kampanja mot lodjursjakten och lägger återigen fram ett påstående som inte stämmer. Föreningen hävdar att lodjuret har en viktig ekologisk roll, eftersom det jagar selektivt och tar gamla, sjuka och svaga djur.Men det skulle lodjuren inte kunna överleva på. Sanningen är i stället att den tar alla typer av rådjur och till och med nästan kan tömma områden på rådjur.
– Rovdjursföreningen kör med 1970-talsargument. Då sa man att de bara skulle ta sjuka djur – så stod i alla böcker om rovdjuren på den tiden, säger Gunnar Glöersen, rovdjusansvarig tjänsteman på Jägareförbundet.
Jaktjournalen har i flera artiklar skildrat Svenska Rovdjursföreningens kampanjer. Se länkar längst ned i artikeln
Just ju kampanjar föreningen väldigt aktivt mot den begränsade licensjakt på lodjur som pågår.
Föreningen ger en bild av att lodjuret är hotat som art i Sverige och måste räddas. Människor uppmanas att bli lodjursfaddrar och medlemmar i föreningen.
Genom att människor ger pengar till Rovdjursföreningen ska lodjuren få hjälp, är föreningens budskap.
Annons
Stort inflytande
Även om föreningen är liten, cirka 4.500 medlemmar, släpps dess företrädare in i rovdjursförvaltningens innersta rum och utövar stort inflytande över rovdjurspolitiken
Ett av Rovdjursföreningens senaste utspel på Facebook lyder:
”Lodjuren har en viktig ekologisk roll genom sin selektiva jakt och håller stammarna av bytesdjur starka och friska. Människan däremot har inte alls den selektiviteten i sin jakt”, skriver Rovdjursföreningen och länkar in till sidan där människor kan bli månadsgivare.
Resonemanget bygger på att lodjur i första hand skulle välja gamla och sjuka bytesdjur. Men hur många sådana gamla, skadade och sjuka rådjur (stapelföda för lodjuren) finns det i den svenska naturen?
Vi frågade två av landets främsta lodjursforskare, Henrik Andrén och Olof Liberg.
”Lodjuren inte selektiva”
Henrik Andrén berättar att det inte finns så många gamla, skadade och sjuka rådjur att lodjuren skulle kunna leva på dem.
– De tar en och annan. Men det finns inte så många sjuka och svaga rådjur att de bara kan leva på det, säger Henrik Andrén.
Vidare till viltforskare Olof Liberg.
Kan man säga att lodjuret har en så oerhört viktig roll i naturen?
– Jag hatar det där uttrycket viktig roll. Alla djur spelar väl någon slags roll. Det brukar sägas att om man tar bort byggstenar ur ett bygge, så rasar bygget till slut. Jag är inte förtjust i den liknelsen heller. Det är inte så att ekosystemen plötsligt bara rasar ihop, säger Liberg.
Men vad säger du om argumentet att lodjuret är viktig för att den tar gamla, sjuka och svaga rådjur?
– Lodjuren är inte selektiva i sin jakt. De är så effektiva att de kan ta vilket rådjur som helst och i princip rensa ett område på rådjur. Vargen däremot är extremt selektiv när den jagar älg. Det är en motståndare som biter ifrån och är farlig för vargen, säger svarar Liberg.
Annons
Stammarna kraschar
Forskningen visar att lodjuren kan få rådjursstammarna att krascha, och då kraschar lodjursstammarna som en följd av det.
– Det blir cykliska förlopp – och det är ingenting en del människor vill. Har man otur och älskar rådjur och upplever en bottenfas för arten – en fas som kan vara i 30-40 år, är det inte roligt. Då kan en hel jägarkarriär gå åt helvete, säger Liberg.
Av utrymmesskäl har vi i den här utelämnat de beskrivningar som Henrik Andréns och Olof Liberg ger av interaktionen mellan bytesdjur och rovdjur. Men naturligtvis formar rovdjuren bytesdjurens egenskaper. Det är exempelvis viktigt för bytesdjur att vara snabba och kunna fly, det är viktigt för skogsharen att bli vit på vintern för att få hjälp av snön med kamouflaget, och så vidare.
Men vad säger du nu om argumentet att lodjuren jagar selektivt och därför har en viktig ekologiska roll?
– Vad tjafsar vi om? Vi har ju lodjur, även om de inte är lika många som Rovdjursföreningen vill. Det är ingen som påstått att de ska utrotas, svarar Liberg.
Sådant man sa förr
Men nu pekar Rovdjursföreningen just på lodjurens viktiga ekologiska roll. Vad säger du om det?
– Jo, det var sådant man sa innan ekologin var en riktigt utvecklad vetenskap. Då trodde man att det kunde vara på det viset, svarar Liberg.
Gunnar Glöersen på Jägareförbundet är inne på samma linje som Liberg, fast han säger att Rovdjursföreningens kampanjutspel är 1970-talsargument.
– På 1970-talet hette det alltid att vi inte behöver jaga stora rovdjur, eftersom de är så nyttiga genom att de tar bort alla svaga och sjuka djur. Det sas också att rovdjuren inte påverkar stammarna av bytesdjur, säger Gunnar Glöersen.
Han har noterat att Rovdjursföreningen nu för tiden använder andra argument, som står i motsattsförhållande till teorin om lodjurens selektiva jakt.
”Får bestämma sig”
– Nu säger man att lodjuren behövs för att de håller nere stammarna av rådjur. Rovdjursföreningen använder numera båda argumenten. Man får bestämma sig – om de påverkar eller inte påverkar. Skulle rovdjuren bara ta sjuka och svaga djur, skulle de inte påverka viltpopulationerna, säger Gunnar Glöersen.
Han pekar på Andréns och Libergs senaste forskningsrapport.
– Den visar jättetydligt de cykliska förhållandet mellan rådjur och lodjur. När lodjuren tryckt ned rådjursstammen, så kraschar lodjursstammen, säger Glöersen.
Han framhåller Värmland som exempel. Där finns mellan 10 och 15 familjegrupper med lodjur.
– Den storleken på populationen gör att vi kan ha både en stark lodjurstam och en stark rådjurstam. Då finns det rådjur för dem som tycker att rådjursjakten är fantastisk, och det finns lodjur för dem som tycker om dem och till exempel vill fotografera dem, säger Gunnar Glöersen.
Magnus Orrebrant på Rovdjursföreningen svarar
– Fråga då Henrik Andrén och Olof Liberg vilken forskningsstudie de stödjer sig på, om de hävdar att rovdjur inte jagar selektivt. Det finns inget fog för det Glöersen säger, att lodjuren äter rent i skafferiet, säger Magnus Orrebrant.
Jaktjournalens utsände hänvisar till Libergs och Andréns nyligen publicerade forskningsrapport, där de visar hur lodjuren kan få rådjursstammar att krascha.
Vad stödjer ni er på för forskning när ni påstår att lodjuret jagar selektivt?
– Alla rovdjur jagar selektivt. Det är klart att lodjuren tar rådjur som är långsammare än andra rådjur. Det stora problemet är att människan är allt annat än selektiv. Ta jakten på våren till exempel, då man skjuter de kraftfullaste råbockarna som ska fortplanta sig och föra sina gener vidare. Det är rent kontraproduktivt och det har till och med Jägareförbundet protesterat mot, svarar Magnus Orrebrant.
Vad säger du om påståendet att ni använder er av 1970-talsargument?
– Jag tror att Glöersen nu känner att det börjar bli motvind i lodjursjakten, att opinionen är så starkt emot den, att han börjar få det jobbigt. Jag tror helt ärligt att vinden börjar vända till lodjurens fördel, svarar Orrebrant.
Efterlyser forskning
Att forskningen visar att lodjuren inte kan överleva på svaga och sjuka rådjur, utan måste ta alla typer av rådjur, även de starkaste, är inte ett argument som Orrebrant har mycket till övers för.
Han tycker att Jaktjournalens utsände istället ska skriva att människan absolut inte är selektiv i sin jakt.
– Jag håller fast vid att lodjuret är mycket mer selektivt än människan är, säger Magnus Orrebrant.
Går det att påstå att lodjuren jagar selektivt om det tar nästan slut på rådjur i vissa områden?
– Jag tycker att du ska fråga forskarna om vad de stödjer sig på för forskning, om de påstår att lodjuren inte jagar selektivt. Ni kan inte bara kräva av oss att vi ska lägga fram forskningsrapporter, svarar Magnus Orrebrant.
Jaktjournalen har refererat Henrik Andréns och Olof Libergs senaste rapport, där de funnit bevis för hur lodjuren kan få lokala populationer av rådjur att krascha.
”Det säger sig självt”
– Under sin expansion söderut har lodjuren minskat de lokala rådjurspopulationer som de efterhand har kommit i kontakt med. Sedan har lodjuren i sin tur påverkats av den minskade tillgång på föda som de själva har åstadkommit. Då föds färre lodjursungar och fler lodjur dör, säger Henrik Andrén i Jaktjournalens artikel.
Men Orrebrant på Rovdjursföreningen står på sig.
– Det säger sig självt att lodjuret tar det lättaste bytet den kan ta. Det är allmänt vedertaget, det kan du kolla med vem som helst. Du måste hitta forskningsrapporter som visar det. Du kan inte bara ta med vad Andrén och Liberg säger – då är det inte seriös journalistik, säger Magnus Orrebrant.
