Jaktnyheter

Lodjur och rådjur åker berg- och dalbana i ett samspel

Lodjur och rådjur har ett cyklist samspel, som gör att båda populationerna kraschar efter en topp i berg- och dalbanan. Det kan gå 30 år mellan varje topp. Foto: Henrik Andrén och Anders Jarnemo/SLU

När lodjursfamiljer rensat markerna på rådjur tar bytesdjuren slut. Då är det lodjurens tur att bli färre på grund av matbristen. Två forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har skärskådat hur de två arterna påverkar varandra, vilket ger en berg- och dalbana för båda populationerna. Men det finns jokrar i leken.

Det är Olof Liberg och Henrik Andrén på Grimsö forskningsstation som gjort den första studien i världen som visar på ett cyklist förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och rovdjur.

Hur rovfåglar och rävar har goda tider under sorkår, och sedan kraschar när smågnagarna kraschat, är ett cykliskt förlopp som är känt sedan tidigare.

Första studien i ämnet

– Forskare har diskuterat om sådana här cykliska förlopp även skulle kunna förekomma hos större rovdjur och deras bytesdjur, men inte förrän nu har en studie kunnat påvisa detta på ett övertygande sätt, säger Olof Liberg i ett pressmeddelande från SLU.

Det finns en 60 år lång studie från ön Isle Royale i nordöstra USA hur samma fenomen ger en berg- och dalbana för vargarna och älgstammen. Men arterna är så långlivade, biologiskt sett, att det kräver långa och kostsamma dataserier för att få ett vetenskapligt underlag för vargarnas predation.

Fått draghjälp av inventeringsarbetet

I Sverige har SLU-forskarna fått draghjälp av de årliga lodjursinventeringarna från början av 1990-talet, som först gjordes av Jägarförbundet och sedan av länsstyrelserna.

Alla dessa data kan sedan jämföras med avskjutningsstatistiken från Jägareförbundet om antalet fällda rådjur.

Avskjutningen ger ingen siffra på hur många rådjuren är, men en fingervisning om tätheten i rådjurspopulationen.

Sverige indelat i sju regioner

Lodjurens frammarsch i Mellan- och Sydsverige gav forskarduon ett spelfält för att se hur samspelet är mellan rådjur och lodjur.

Från norr till söder delades Sverige in i sju regioner, där lodjuren gradvis återkoloniserat markerna från norr till söder.

– Under sin expansion söderut har lodjuren minskat de lokala rådjurspopulationer som de efterhand har kommit i kontakt med. Sedan har lodjuren i sin tur påverkats av den minskade tillgång på föda som de själva har åstadkommit. Då föds färre lodjursungar och fler lodjur dör, sammanfattar Henrik Andrén.

Tre decennier mellan topparna

Det är cirka 30 år mellan topparna när rådjur och lodjur interagerar i ett cykliskt förlopp. Tydligast är fenomenet i den mellersta regionen, från norra Götaland upp till södra Norrland.

I Götaland störs mönstret av att rådjuren kan söka skydd på öppna jordbruksmarker, som lodjuren undviker.

I Götaland finns det även talrika populationer med småvilt samt kron och dov, vilket ger en helt annan meny för stora rovdjur.

I Norrland är det snörika vintrar, och renar som alternativt byte, som påverkar.

”Vargar äter också rådjur”

Dessutom har leken två jokrar, som griper in i samspelet mellan rådjur i lodjur.

– Vi skulle vilja fortsätta att studera systemet för att säkerställa att det verkligen är ett cykliskt förhållande mellan lodjur och rådjur. Tyvärr är det inte möjligt på grund av ökad lodjursjakt som bryter mönstret. Dessutom har vargpopulationen ökat i Mellansverige och de äter också rådjur, konstaterar Henrik Andrén.

Här finns den vetenskapliga artikeln:

https://esajournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ecm.1594