– Det finns många betydligt mer erfarna och duktiga björnjägare än mig, säger Tommy som håller på att packa ihop det sista inför avresan till Sveg där han ska campera den kommande veckan. Men Tommy har koll, hur lite han än vill framhäva det. I närmare tjugo år har han och kamraten Rasmus Boström jagat rovvilt ihop någon gång per år. Rävar, grävlingar, mårdar, lodjur och med tiden även björn. Men det finns flera duktiga jägarkollegor i området och säkert kommer de två jägarna jaga med familjen Lindqvists duktiga hundar också. Hemma i hundgården utanför Borlänge återfinns american foxhounden Ragnar som nu nästan är pensionerad men kommer kanske få ett släpp om inget annat finns att tillgå i hundväg. Tommy och sambon Johanna har även en ung jämthund Ralph som ska präglas på björn i framtiden nu när injagningen på älg är över. Med på jakten i Härjedalen hänger även nyförvärvet Janne fem månader med, även han en american foxhound. – Han ska få sniffa lite på björn tänkte jag. Annars är fokus för mig i år är att försöka ro i land något eller några bra björnjaktsreportage. Jag har lagt ut lite trådar med duktiga jägare jag känner. Med lite tur får vi ihop nåt. Det är inte alltid lätt att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. De senaste åren har inte heller ambitionen för att skjuta björn varit störst. – Jag är mer fascinerad över ett bra hundjobb än att få fälla en björn. Här i södra Dalarna där jag bor hade jag önskat att vi hade jaktstopp helt och hållet på björn ett par år. Björnen är en jaktlig resurs och det hade varit väldigt roligt om stammen växte här. Länsstyrelsen borde ta bort kvoten på två björnar här. – Honorna är värdefulla och varje år skjuts det tyvärr produktiva honor i det området så stammen får aldrig riktigt chansen att få ordentligt fäste. Vi ska vara rädda om honorna, säger Tommy som om ett par timmar äntligen ska släppa stressen och njuta av ett par dagar i goda vänners lag och kanske ståndskall.