Så undviker du harpestsmittan

Harpesten är en så kallad zoonos som orsakas av bakterien Francisella tularensis. En så zoonos är ett smittämne som naturligt kan spridas mellan djur och människor. Orsaken till harpestutbrott är inte helt utrett men år med stora gnagarbestånd samt mycket mygg verkar utlösa smittspridningen. Enligt Erik Ågren, chefsveterinär på Statens Veterinärmedicinska Anstalt vet man var smittan finns under den tid den är inaktiv. – Vi misstänker att den finns i vatten. Harar är väldigt känsliga för infektioner och dör relativt kort efter att de smittats så det är inte harar som fungerar som reservoar för bakterien, säger han. Vi står nu inför ett flertal jaktpremiärer och om man ska jaga i ett område där smittan påvisats och det finns färska dokumenterade fall bör man vara försiktig. – Människor smittas genom direktkontakt med smittan. Det kan vara genom att hantera en hare som bär på smittan, men också genom myggbett. Använd myggmedel och annat skydd och se till att inte ta i misstänkt smittade harar utan handskar. Handhygien är viktigt. Kan jakthundar drabbas? – Hundar som äter en smittad gnagare kan få smittan men hundar är inte lika känsliga som människor och de kan inte smitta människor om de har smittan i sig. De kan insjukna men symptomen är lindriga. När exempelvis rävar har undersökts har man sett att de har antikroppar mot harpesten. Det visar att de smittats men klarat sig. – Rent teoretiskt skulle hunden kunna smitta dig om den exempelvis rullat sig i en död harpestsmittad hare och du se sedan kommer i kontakt med pälsen, säger Erik Ågren. Om människor smittas behandlas de med antibiotika. En person som en gång har varit smittad med harpest är naturligt vaccinerad och kommer ha långvarig immunitet. Mer information om harpest hittar du här>>