– Vi är några kompisar som gick gymnasiet ihop och brukar träffas ett par gånger per år och jaga. Därför tänkte jag att det var lika bra att starta på ett drevprov med stövaren, berättar Per Spånberg om sin resa till Hultsfred. Hamiltonstövaren heter Rackelbissjans King och blir fyra år i april. Det var elitprov på räv, så han skulle bedömas under två dagar. – Han gjorde full tid, 90 minuter och fick först en etta. Sedan fick han ett tredjepris för ett drev på 50 minuter, berättar Per. Med på resan var också elva år gamla plotthundstiken Sally. Hon släpptes på drevprovsräven, men den gick ganska snabbt i gryt.

Hittade färska lospår

– Det satte igång och snöade kraftigt och när vi gick efter en stickväg för att koppla Sally hittade vi lospår som inte kan ha varit mer än fem minuter gamla. Jaktkompisen ringde in sex-sju passkyttar och vi släppte på både Sally och King, berättar Per Spånberg. Hundarna jobbade på spåret en liten stund och sedan blev det upptag. Lodjuret gjorde ring och rundade en av passkyttarnas bilar, men vände sedan ned i jaktområdet igen. – Men det gick otroligt sakta, blev liksom ingen fart på drevet. Efteråt fick jag förklarat för mig att det är ett område med sex-sju meter höga klippor och vindfällen. När det kom ut därifrån gick det bättre, berättar Per. Plötsligt kom lodjuret förbi en av passkyttarna, Simon Nielsen, som höll i stadigt och fällde en hane på 21,5 kilo. – King låg väl 1,5 minuter efter och Sally ytterligare någon minut efter, berättar Per.

Förstapris även dag två

Dagen efter startade han King på drevprov igen och han fick ihop ett förstapris även då. – Han var trött efter första jaktdagen, men han gjorde det han skulle. Det blev en fantastisk resa till Småland. Kanske räcker poängen också till Stövar-SM för rävhundar, konstaterar Per. Egenskapspoängen som domaren föreslår är 61 dag ett och 59 dag två.

Varför åker du ända till Småland för att starta på drevprov? – Det är så jättebra människor att ha att göra med – och så finns det många domare som ställer upp och dömer, svarar Per. Känns det inte trångt bland vägar och järnvägar i Småland när man är van med de vidsträckta skogarna i Dalarna? – Jaktkompisarna har legat i utav bara sjutton och ringt ihop en massa marker, så vi hade väl 4 000 hektar att röra oss på. De har verkligen gått in för lodjursjakten och spårat och ringt ihop marker. Så de var otroligt glada över att vi lyckades. Speciellt roligt var det också att Simon fick skjuta, för han har lagt ned mycket jobb på den här jakten, säger Per Spånberg.

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen.se 070 – 744 18 21