Stalins lodjursdebut

I takt med att intresset för lodjurshundar ökar, är det flera som undrar hur det har gått för stövarvalpen som klättrade i branta berg som ett led i träningen till en blivande lodjurshund i Jaktjournalen nummer 12, 1997. Nu har han drivit sitt första lodjur till skott...

För att täcka vårt behov av lodjurshundar behövde vi två stövare och två spetsar. På stövarsidan hade vi fått igång haldenstövaren Trotter, men vi skulle ha tag i ännu en och önskemålet var en valp av rasen rysk, fläckig stövare. De är högbenta och har bra hårlag med tanke på vinterjakt i kyla och djup snö. Dessutom skulle de fortfarande ha stor bytesmedvetenhet i motsats till de “klockstövare” som jagar bara för drivandets skull, framtagna av ägare med väloljade tidtagarur men bössor som rostar. En bra lodjursstövare, bör enligt vår mening, ha både stor jaktlust, bytesmedvetenhet och rovdjursskärpa. Samt bra psyke och goda nerver.