Slutreplik: Naturskyddsföreningens ledning avslutar debatten!
Naturskyddsföreningen beklagar att denna debatt rörande enskilda personers ekonomiska situation och agerande förs i media och inte enbart mellan de parter som är berörda. Men Jörnemark väljer att argumentera på detta sätt och klargör själv jävsförhållandena. Vi vill här kort peka på Jörnemarks filtrering av fakta.
När det gäller betesfrågan erhöll djurägaren – Jörnemarks svärfar – de så kallade stödrätterna när dessa infördes och fick därmed ett värde för närmare 200 000 kr. Fram till och med 2011 har hela betesmarksersättningen gått till djurägaren, vilket inte är det vanliga. Därför har föreningen i en öppen upphandling omförhandlat avtalet och följer nu gängse fördelning av betesmarksersättningen (som uppgår till ca 650 000 kr), vilket innebär att 55 procent av dessa går till markägaren och resterande del till djurägaren. För Naturskyddsföreningens del innebär detta att stora belopp nu kan göra naturvårdsnytta istället för att gå till djurägaren. Jörnemark använder det faktum att Naturskyddsföreningen tidigare ägde fårbesättningen som argument för sin sak men undviker berätta att detta huvudsakligen var under den tid då betesmarksersättningarna inte fanns. Naturskyddsföreningen har ett ansvar att på bästa sätt nyttja föreningens medel för natur- och miljövårdsfrågorna. Precis som utredaren – Göran Enander, tidigare bland annat statlig utredare och ordförande i föreningen – lyfte fram har kostnaden för skötseln av Lilla Karlsö under många år varit mycket hög. Det har kostat alldeles för mycket per besökare på ön. Med vår ekonomiskt mer hållbara lösning, möjliggör vi fler besök och pengar frigörs för naturvårdsnytta på annat håll.
Loading ..