Patrontest inför toppjakten

För de jägare som är ute efter toppfågel är god precision med täta träffbilder högsta prioritet. När man jagar fågel med helmantlade kulor är skottplaceringen viktigare än patron, kaliber och kula, eller utgångshastighet för den sakens skull.

rubbiga kulor i grova kalibrar ger bättre effekt än spetsiga kulor i en klen kaliber. Men min erfarenhet, som mest berör orrtuppar, säger att en god träff är det viktigaste om man vill hitta fågeln nedanför trädet efter skottet. Jag var förut skeptisk till små patroner, men en del jakt med 223 Remington och 243 Winches­ter har bevisat att dessa är tillräckligt effektiva. Samtliga vapen i testet har hög precision, 223 Reming­­ton i Blaser R 93, 243 Win­chester i Sako Fo­res­ter med 55 centimeter Shi­len pipa, 6,5×55 i Sauer 202 OB med 57 centimeters pi­pa, 280 Re­ming­ton i Re­ming­ton 700 med 60 centimeter Shilen pipa, 308 Winchester i Sako Forester med 58 centime­ters pipa och 300 RSAUM i Remington Seven KS med 55 centimeters pipa. Alla gevär sköts först in i skjut­­bänk på 100 me­ter. Tre­skotts­pre­­cisionen och hastigheten noterades. Se tabell nästa sida. Efter inskjutning övergick testet till skytte på fågelfigurer. Liggande med ryggsäck som stöd och tre skott på 100 meter, därefter tre nya skott på 150 meter och slutligen tre skott på 200 meter. Med så många gevär och en massa flyttning av figurer kunde inte allt skytte ske samma dag, vilket medförde att de yttre förhållandena inte var de samma under allt skyttet. Men sådan är den hårda verklig­heten. Alla ge­vär och patroner testades enbart med tre skott vardera på de olika avstånden, så tabellen gäller bara ett skytte­test. Därmed är träffbild och skott­samling ett resultat av skyttens för­måga att träffa bra med vart och ett av skotten. Och naturligt­vis av yttre förhållanden – och kanske lite tur eller otur med skotten! Men man har som regel inte mer än ett skott på sig under verk­lighetens jakt heller. Tab. nedan. Som man kan se i tabellen är det inte bara att multiplicera skyttet på 100 meter med 1,5 och 2 för att få resultatet på de två andra distanserna. Det bästa och mest effektiva sättet att ta reda på vad man kan träffa eller inte träffa är att själv skjuta. Den bästa precisionen generellt hade de två specialbyggda gevären med Shilen pipor, i 243 Winchester och 280 Remington. Detta var inte helt oväntat, för är det inte just precision man vill ha när man lägger lite extra pengar på just precisionspipor och förfinad mekanik! 223 Remington gav täta träffbilder på 100 och 150 meter, men 75 millimeters spridning på 200 meter är enligt min mening alltför dåligt för att jaga orrtup­par. Jag vill ha små samlingar. Det är tillräckligt svårt att träffa bra även när precision i gevär och kula är på topp. Tab. nedan. I tillägg till att mäta träffbil­derna på 100, 150 och 200 meter är det också intressant att se hur mycket patronerna skiljer sig i träffbild när siktet hela tiden har samma inställning. Nu är alla patroner mätta utifrån sin största spridning – det vill säga, de två träffar som är längst ifrån varan­­dra och det lodrätta avståndet mellan översta skottet och det nedersta. Återigen var 243 Winchester och 280 Remington de bästa patronerna. Anledningen återfinns i den god precision, hög utgångshastighet och flack kulbana.